skrifniog af hufvudstaden sårom den bedste mester af matematiske instrumenter och det säges m honom, kanske med någon öfverdrift, att han ikke giver nogen mester efter i Evropa, undtagen måske tvende af de förste i Engelland. Hura det egentliga föremålet för förf:a uppsats: det B. k. Protessor Smitba eta blissement, stiftadt af Joppe Hansen Smith, i slutet af förra och början af innevarande örhundrade upparbetades till en hög grad af konstfärdighet i tillverkandet af matematiska, geografiska och astronomiska instrument, blir oss för vidlyftigt att anföra. Vi ha blott velat fästa uppmärksamheten på författarens intressanta skildringar. Historiskt ogräs. Betänkande och förslag till imättande af en pedagogisk underviningsanstalt för elementarlärare. Sthlm, 1874. I den historiska öfversigt, som inleder letta betänkande, förekomier en oriktig Uppgift, som ej torde böra lsmnas oemotsagd. Der talas nomligen (s. 7) om den af franska nationalkonventet 1794 bealutade, men först af Napoleon I organiserade ecole normale, gom skulls utdana lärare för de högre och meilan-skolorpa, Den at navionalkonventet upprättade gcole rormale hade visserligen blott en kort varsktighet, men ett kort lif är dock också ett aktum, hvilket ej omintetgöres genom hrr somiterades förnekelse. Om sjeliva faktum .orde de tvenne gänger (andra gången i 12 volymer, Paris 1800) af trycket utgifna örelägningarna och debatterna (konferen jer, då lärjungarna framställde invändninsar, begärde närmare upplysningar o. B.V.. öllos nemligen en gång i hvarje dekad) illräckligt vitna,; derest man ej skulle vilja ? tta tro till hvad Frankrikes egra historiekrifvare meddela. Att vidare detta faktum ifven haft sin ej ringa betydelse för den ak, som skolans npprättande afsåg, våga i antaga på Aragos liksom på den mot evolationen ej särdeles välvilligt sinnade 3iots ord, Konventets skapelse — säger en förre — spred öfver lärarekallet en dit i d glans; i allmänhetens ögon blef en titel, hvilken burits af män om Laplace, Monge, Berthollet, jemngså aod de ståtligaste titlar. Och Biot erkänjer, att den sant vetenskapliga metod, desse aän införde, för alltid omskapade undervisdi ingen. Det vore önskligt, att de till ötverlärare id det tillämuade seminariet designerade jersonerna — man tycks i detta fall, enigt ryktet, ha något brödt om att sälja kinnet och dela inkorasten, innan björnen ifvit skjuten — bland sig räknade några ler åtminstone något namn, som kunde lämnas tillsammans med öfvarlärarnes vid jationaikonventets normalskola: Lagrange, saplace, Monge, Berthollet, Bernardin de d Saint-Pierre, Laharpe m. f. Dessa namn klara, att man, såsom Arago yttrat, ännu pårar verkningarna af den impuls, den förta normalskolan trots sin korta tillvaro unde meddela åt undervisningsväsendet. Skolan, enligt Biots uppgift orättvist föralad för sina pselitiska opinioner, föll ett ffer för den, som vanligt, till både godt ch ondt utsträckta reaktion, som, börjande ned den 9 thermidor, efterhand blef allt tarkare. Konventets dekret om skolapeg nrättning är af den 9 brumaire år III (30 )ktober 1794), efter två till tre månader rar organisationen färdig, och föreläsninvarna öppnades af Monge den 1 pluviöse r IV (20 Jan. 1795) i det ögonblick, då ransmänhen under Pichegru inryckte i Amterdam; våren samma är inställdes skolans rerksambet, de utgifna föreläsningarna gå ill den 26 florsl (15 Maj 1795). I betänkandet förekommer äfven något geografiskt ogräs, hvilket vi hoppas ej nä följa med någon designerad öfverläare till seminariet. Våra skolboksförfatare ha numera börjat vinvlägga sig om de seografiska namnens rättskrifning. Men comiterade begagna (3. 10) franska namnormor för orter i det flamska Belgien och krifva Gand (Gent den ny-fixmska rörelsens mufvudsäte, i Östflanderp), Bruges (Brugge Vestflandern); äfven Nivelles (Nyveli Braant) är en oberättigad francisering. — Das Volksschauspiel Dr Johann Faust,. Jnder denna titel har Carl Engel utgifvit en ok, hvari han efter en grundlig utläggning af let historiska i dr Fausts person meddelar en itförlig redogörelse för de fordna sceniska framUningarna af Fanstsagan. Derefter aftryckes jelfva dockspelet. Boken afslutas med en kaalog öfver Fanstlitteraturen från år 1510 till 873. — Det länge bebådade försvaret för Bazaine vf en högre stebsofficer utkommer i dessa dagar 08 C. Muquardt i Briissel. Det bär titeln: Le Marechal Bazaine defendu contre ses dåracteurs. Refuatations de Vaccusation par un ancien officier bråsilien. — Litterära fynd. Några förut icke tryckta somnetter af Petrarca lära. om man får tro Giornale di Padova, ha blifvit nyligen återfunna. De skola utgifvas till den år 1274 aflidne skallens sjette hundraårsfest Ett annat fynd har gjorts af bokbandlaren Bdwin Tross i Paris. Haa har nemligen återfunnit den hittills alldeles okända originaluppagan af fjerde boken af Rabelais, under titeln: Le qvart livre des faictz et dictz Heroiques åu noble Pantagruel. Compos6 par M. Frangois Rabelais, Docteur en Mdecine et Calloir des Isles Hieres, A. Lyon. Ian mil cinq cens uarante huiet. in 16. 48 feuillets non chiffr6s. livarken upplagan eller den text, hon innehåller, har hitvills varit citerade af bibliograferne; hon innehåller blott en prolog och elfva kapitel, hvaremot 1552 års upplaga haren längre prolog, en dedikation till Odet, cardinal de Chatillon, och 66 kapitel. Inledningen till den nyupptäckta första upplagan är en belt annan, och bokens text mycket olik den bekanta. — Konstfynd. Utomordentligt vackra målningar ha upptäckts i Florens i Palazzo dell antico Registro, i en sal, som i fordna tider af de florentinska köpmännen begagnades till börs. Man antager dessa frescomålningar vara af Giotto. — Ryttarestaty af Napoleon III. I Milano kommer ett minnesmärke att resas åt Lombartiets befriare, Napoleon III. Den för ändamået tillsatta komiten bar uppdragit åt bildhugsaren Barzaghi att göra ett utkast till en ryttarestod. Den skall gjutas i brons och stå på on fotställning af granit. Stodens höjd blir 10!, ot, fotställningens 13!, fot. — Adelina Patti gat påskdagen och annanlagen två konserter i Pest, hvilka gåfvo henne 20,000 gulden i nettobehållning. on — Miss Braddons: Genoveva, som gifvits Liverpool, är en melodram af det hemska slaet. En lavin rallar med dån ned från alperna och krossar en stuga, i hvilken en af hufvodersonerna, älskaren i stycket. ligger och sofver; an störtas ned i en djup afgrund.När han åter visade sig, kände åskådarnes förtjusning inga gränser, och författarinnan blef flere gånger framropad. . — -Warwick, ett drama af Richard Glass, vafs första gången den 14 April på hofteatern i Åltenburg och gjorde stor lycka. Stycket skildrar Warwicks väldiga strid och undergång och kan betraktas såsom ett förespel till Shakespeares Richard den III. Språket berömmes såsom poetiskt, och de särskilda personernas karakteristik skall vara väl träffad. Om förhöjd aflöningsstat för postoch telegrafverken. Do kungl. propositionerna angående nya stater för postoch telegrafverken äro be. on