af distriktläkarne remitterad af andra läkare remitterade... (Föregående vecka 1, allians 5 Qvarliggande under behandling den 8 Mei: I distrikterna... Å sjukhuset vid Hornsgatan. Få nt Från epidemiens början: insjuknade 572, at lidne 99. Stockholm å Sundhbetsnämndens byrå den 9 Maj 1874. LITTERATUR-TIDNING. Innehåll: Nyrop, Bidrag till den danske In. dustris Historie. — Historiskt ogräs. — Lit terataroch konstnotiser. Bidrag til den denske industris historie, aj C. Nyrop. (Kijöbenhavn 1874, Georg Ursing efterfölger.) Författaren till detta arbete är särdeles fördelaktigt känd genom sina Bidrag til i dangke boghandels historie, som viför nägra år sedan utförligt refererade. Äfven de nu utgifaa bidragen äro i sitt slag tilltalande. Det är ena samling af smärre afandlingar angående Maskinog Jeraskibsbyggeriet på Kristiansbavn; Jeppa Smith Stifter af professor Smiths etablissement-: De danske industrivdstillingers bistorio; Den danske porcellainstilvirkning, och slutligen Den danske piasofortetilvirkning,. Man skulle kunna tycka att uppsatser öfver sådana ämnen böra hafva sitt intresse blott för fackmän, men förf. eger en sådan förmåga i framställningen, att äfven profana med nöje måste se huru han upprullar sina industribilleder, hvilka stundom äro verk: ligt värdefulla kulturhistoriska tyflor. Exempelvis kastar författaren i sin teck ping af don fysikaliska instrumenttillverkningens utveckling i Danmark en blick till baka till Tycho Brahes dagar och frågar hurn det förhöll sig med astronomernas verktyg på den tiden. Det faller nästan af sig sjelf, tycker ran, att Tycho Brahes iakttagelser äro pålitliga och säkra. Han, den store astronomen, satt ju i den stilla natten på ön Hven och betraktade himlen genom stora kikare; tänka sig utan tvif vel de flesta saken. mänheten glömmer lätt, att det nu snart är tre hundra år sedan denne store vetenskapsman lefde och verkade, och följaktligen förbiser den lätt, att han långt ifrån hade till sitt förfogande de utvägar, som nutidens stiernkunrnige ega. Den enkla sanningen är nemligen, att Tycho Brahe icke i aflägsnaste mån hade hvad vi pu kalla en kikare, utan betraktade himlen med blotta ögonen. Hvartill behöfåe han då, kan detinvändar, den verkstad, hvilken man vet att ham egde? Bvaret är detta: han tillverkade uppmätningsinstrnment, med hvilka han uträknade stjernornas plats i himlarymden och bestämde deras ställning i afseende på eqvatorn, polerna och meridianen, och degsa sina instrument utarbetade han större och noggrannare än man dittills kunnat ästadkomma. Hans största instrument var nio alnar i genomskärning och det hade sin plats i hans underjordiska observatorium Stjerneborg, der han tyckte sig ega en bättre plats för instrumenten, än i höga bygnader, som kunde skakas af stormen, Tycho hade också förfärdigat en stor och praktfull himmelsglob af mossing; han hade arbetat eller låtit arbeta på den nästan hela sitt lif, och då han 1597 på grund af Kristian den fjerdes onäd mäste öfvergifra Hven, hade han just afslutat den genom att anbringa tusen fixstjernor efter de ras ställning år 1600. Denna glob kom med Tycho till Prag, men kom senare, under tretiobriga kriget, som krigsbyte till baka till Kjöbenhavn, der den förstördes i eldsvådan 1728. Det sades nyss, att Tycho Brahe icke egde någon kikare och att ban såg på him len med blotta ögonen, och det är lätt att bevisa, att det verkligen förhöll sig sålunda. Ty utom det stt kikaren uppfanns först 7 är efter Tychos död, kan man hänvisa till hans egen utförliga förteckning öfver sina instrument; i denna finnes ingen kikare omtalad. Först år 1608 gaf holländaren Hans Lippershey verlden en kikare Han insände den till generalstaternas be dömande, och den 4 Oktober 1608 beslöt dessa, att en deputerad skullo utväljas frår hvarje provins, för att pröfva det uppfunna instrumentet på ett torn. Redan den f Oktober inberättade den tillsatta kommis sionen, att den ansåg uppfinningen vara nyttig, ett uttalande, i hvilket vi visst all: nu skulle vilja instämma, och likväl komme vi svärligen att uttala någon gillande dom om den ursprungliga kikaren gåfves 038 : handen, ty okularerna voro af bergkristall Denna kikare var dock för sin tid ett ofant ligt framsteg, och det ålades den lycklige instraumentmakaren att hålla sin upptäck hemlig, något som dock icke lyckades. Sam ma år uppfinningen gjorts var den redar bekant i Frankrike och året åerefter i Mi lano och Venedig. Med begärlighet emot tors den öfver hela verlden och har nt alstrat den väldiga afföda som kallas tele skoper. Det enda,som fanns i denna väg på Tychos tid, var glasögon för de svagsynta oeh dessa säkert föga lämpliga, såsom mar kanifinna deraf att man vid denna tid i Dan mark sade om någon gom fördes bakom lju set, att han fik briller på. Sålunda sä ger krämaren i en komedi, skrifven vid pass 1550: Spanskmessing for guld jeg sälge kan, Dermed bedrager jeg mangen mand, Besynderlig piger og unge kvinder, Ja dem kan jeg sätte briller At de aldrig vide, hvad de dn Tycho hade icke nlgot att se igenom som företorade; hans iakttagelser utging helt enkelt på att beräkna och undersöks planeternas lopp, han kunde icke studers månens och planeternas geografi, icke der upptäckta berg och dalar. Denns nya vetenskap uppkom först efter han död, men kort efter. Tycho Brahe dö! i Prag 1601; 1608 uppfinnes kikaren och redan 1610 har Galilei uppdagat berg på månen och är ifrigt sysselsatt med at uppmäta deras höjd. Han mätte huru läng: skuggorna voro, gom de kastade, och be räknade derigenom höjden. Oaktadt Tycho gålunda icke egde någor kikare, visste han dock att bjelpa sig fö att gifva sina iakttagelser fasthet och sä kerhet. Han anbragte nemligen på sin mätningsinstrument, som kunde ställas alla riktvingar, två lika stora metallstyc ken och gaf den af dessa, som var närmas hans ögon, när han säg upp mot himlen