Aftonbladet – 6 maj 1874, sida 3

egen smak, plägade den dock firas på det mest storartade sätt. Detta år, i likhet med alla föregående, samlades hela gret. skapets och kringliggande traktens nota biliteter till middag och bal på Vigne. Som Levisons börjat umgänge, var Trefusis i deras sällskap inbjuden till festen. Gästerna samlades, en del till middagen, alla till balen, och representerade mangrant, i hertigar, markiser, grefvar, baroner, förnäma enkor och giftasvuxna döttrar, den lilla oligarki, hvaraf grefskapet utgjordes. I den lysande samling unga, både gifta och ogifta damer, som gaf balsalongen utseendet af en behagens lustgärd, fanns ingen, som i öfverdådig fägring rivaliserade med Trefusis. Den skira, hvita klädningen, garnerad med rosenguirlander, innefattade hennes ståtliga gestalt i en luftig sky, ögonen glimmade under en fuktig glans och bon trådde dansen med en kejsarinnas majestätiska hållning. Man fann det nästan ursäktligt att de Vigne, förbiseende rang, seder och bruk, öppnade balen med henne, — detta var hennes största triumf, ty hon visste, att-hvad de Vigne en gång började, det skulle han äfven fullfölja. Allt hopp ute, sade Sabretasche till mig, då vi under en dans stodo bredvid hvarandra; och så var det -äfven. För att se detta, behöfde man blott kasta en blick på de Vigne, då han segerdrucken och glädjestrålande dansade förbi med sin herrskarinna. . Damerna hviskade sins emellan: Hvilket besynnerligt parti, och herrarne: En förb. vacker qvinna, undrar burudan hustru hon skall bli. Valsen upphörde och de Vigne förde sin dam ut i de labyrintlika växthus, hvarest förfriskningarne serverades. Sydländska, yppiga växter bemängde luften med vällukt, och åsynen af dessa lady Floras smakfulla anordningar kunde nästan komma en att tro på förverkligandet af någon saga ur Tusen och en natt. Atmosferens berusande doft, ensamheten och den poetiska scenen förlänade sinnet den högsta stäm