Transatlantiska bref. (Från Aftonbladets korrespondent.) IL Philadelphia i Mars 1874, Etter någon tids vistelse i Newyork är det ett verkligt nöje att få göra en utflykt ån denna oroliga, bullrande stad, der det sjuder som i en kittel, och der menniskokaparne rastlöst jaga hvarandra som vågorna i hafvet. Här i Philadelphia är det helt annorlunda, man tyckes ha tagit till regel ett visst festina lente! och detta blir för den, som kommer från :Newyork, desto märkbarare som man ej behötfver använda mer än tre timmar på jernbanan för att komma till Philadelphia och således kan ha den förra platsen i tillräckligt friskt minne för att anställa jemförelse, Det var vid sextiden en lördagsafton som jag anlände till Philadelphia och blet temligen öfverraskad af-att finna en stad om 800,000 invånare, unionens andra stad i folkmängd, så tyst och stilla och sparsamt upplyst, som en obetydlig småstad i Sverige, Man skall kunnat tro, att invånarne redan gått till sängs, så dåsigt och dödt såg der ut. Men saken är den, att de tusental, som om dagarne trängas på gatorna, vid denna tid på dygnet befinna sig miltals från stadens centrum. Det komwersiella lifvetd flod går från Delaware vesterut och drifver befolkningen framför sig. Så växer alltjemt staden i vidd och har redan nära två gånger så många boningshus som Newyork och tretusen flera än Newyork och Brooklyn tillsammans. Men också finnas här ej nå gra tenement houses; som i Newyork, der en mängd familjer lefver under samma tak; äfven den fattige arbetaren kan mot en måttlig hyra erhålla sitt eget hus