ver än någonsin egna sig Åt sitt under en mängd år bedrifna förstörelseverk. I Serranog hand hvilar emellertid nu Spaniens öde för en lång tidrymd. d Den nyligen afslutade tyskä riksdagsses: sionen, som varat i något öfver två måna: der, öppnades den 5 Februari med ett tal af furst Bismarck, hvaruti kejsaren -uttalade sitt beklagande öfver att ieka kunna vara närvarande till följd af sjukdom, oeli afslutades den 26 April med ett trontal, hvarati kejsaren tackade Gud att ha lyckligt öfverstått en allvarsam sjukdom, under det rikskanslern deremot icke kunde öfvervara afslatningshögtidligbeten i Hvita galer, lika litet som han kunnat deltaga i riksdagens vigtigaste debatter till följd af sin föråvagade helsa. Som naturligt är, har frånvaron åf den tyska pöjitikens ledare måst utöfva ett hämmande ivfytandö på lägstiftmugon betet oche dt var till och med eä tid, då man 1 parlamentariska . !58r hyste en allvarlig froktan för att riksdagsiesmw neäs röstltat skölle Mirva lika med noll Det var egentligen först efter feriertia, som ett omslag ibträdde; oöh förhandlingarna antogo särskildt en helt annan karakter, Gå forst Bismarck från sjuklägret anknöt per: onliga underhandlisgar med -råpregentan terre för det nationalliberala partiet och på visst sätt ledde riksdagens omröstningar från sjuksängen. Derigenom undanröjdes många kinder, aflägsnades många svårigheter, som man dittills icke ansett möjliga att ötvervinna: . Som bekant kar den növarande tyska riks. dagen framgått af val, eom egdö ftm i bör: jan af Januari månad (den 10). Riksdagen fick härigenom en helt ny sammansättning, ty det inträdde icke blott en mängd pya enskilda ihöalemmar; en hel py partigrupp, nemligen de deputerade frän Pisass Lotthringen, likasom sgocial-demokratersas ahtal blef betydligt större än förr, utan riksdagens tyngdpunkt kom för företa gåsgen att ligga inom de liberala partierna, gom vunno en öfvervägande maioritet, 146 röster. De konservative löda ett totält nederlag; enär detta parti blott räknade 14 medlöttmar; hvaremot ä andra sidan det klerikala partiet kände förfoga ötver 108 röster. Regeringen stödde sig derför också på det liberala partiet för att genomdrifva sina planer, och då kort före päsk en konflikt hotade avt uppstå om den nya rikemilltärlagensa 2 1, gick bon in Rå en komprfomieg, som kunde tillfredsställa åda parterna. Den vigtigaste lag, som antogs under sessionen, var den nya militärlagen. Redan den 16 Februari remitterades den till ett utskott på 16 medlemmar; men i början af April hade ännu icke någon enighet ästadkommits. Till följd af denna lags ingripande betydelse lät man nu alla andra lagförslag hvila eller hänvisade dem till nya utskott, der åtskilliga af dem, t. ex. den dvya näringslagen, blefvo begrafna. Den 16 F-ebr, och den 3 Mars förkastades de elsasslothringska deputerade Teutecks och Girbers förslag om en folkomröstning och om upphäfvande af det extraordinära administrationssättet i de annekterade provinserna, det första förslaget med alla röster mot 28, det andra deremet blott med 190 röster mot 138. Presslagens andra behandling, förslaget till en lag om borgerligt äktenskap, en vaccinationslag 0. s.:v.-sysseleatte derjemte riksdagen under denna period, och debatterna voro icke sällan. mycket lifliga, enär socialdemokraterna och centrumspartiet omfattade bvarje tillfälle att angripa allt som kom från regeringen. Med afslutandet af kompromissen inträdde en väsentlig förändring i:lagstiftningsarbetet. Under de 14 dagarne från den 13 April (då riksdagen åter sammanträdde efter påskferierna) till den 26 antogos flere nyalagar än under hela den öfriga sessionen. Vi nämna militärlagen, kyrkolagen, lagen om sedlar och rikspresslagen. Regeringen har under den nu afslutade sessionen vunnit en följd af segrar, enär nästan alla bennes lagförslag blifvit antagna i sin ursprungliga form. Blott med afseende på militärlagen uppstod, säsom bekant är, en konflikt, hvilken till och med under nbgra dagar-hotade att antaga en allvarligare natur; men under riksdagens ferier visade sig, att de liberala partierna i riksdagen voro mer numeriskt öfverlägspa än moraliskt starka, enär i nästan hela Tyskland kom till stånd en adressrörelse, som afsåg att utöfva en tryckning på de liberala representanterna och förmå dem att foga sig efter regeringens önskningar. Denna stämning i landet, som förde till ett för rege ringen fördelaktigt vapenstillestånd på sju år, gjorde sig gällande äfven under riksdagens senare förhandlingar; den libarala majoriteten slöt sig allt närmare och-närmare tillregeringen, och rikspresslagen, med anledning af hvilken man väntat sig häftiga depatter, gick igenom utan. synnerlig svåriget. Omedelbart efter tyska riksdagens afslutande började den preussiska landtdagen sina förbandlingar. Det färsta lagförslag, som kommer att diskuteras, är lagen om administrerandet af de andliga stift, hvilkas biskopar anses afsatta. Förslaget har varit underkastadt noggrann pröfoving i ett utskott och dess trettonde artikel tyckes i synnerhet ha varit föremål för en liflig diskussion. Denna artikel bestämmer, att kultusministern, om kapitlet vägrar att utnämna en administrator för stiftet eller om den valde andlige vägrar att aflägga ed, kan i. förstnämnda fall fråntaga alla:kapitleta medlemmar och i detiwistnämnda den andlige den lön, ssom-i finanslagen är bestämd för dem eller honom. Flere medlemmar.i utskottet hafva föreslagit att stryka detta stadgande, enär man bör respektera de samvetsbnd, som kunna göra sig gällande hos ett biskopligtskapitel; då detvägrar att deltaga i handlingar, somförutsätta; att ett biskopssäte är ledigt; under det detsamma från -kanonisk isynpunkt icke är det. Denna uppfattning tyckes emellertid icke ha vunnit stämningen för sig i utskottet, cch om den antages, skall den i sjelfva verket neutralieera hela lagens betydelse, Den preussiska deputeradekammaren: har för öfrigt erhållit en värdefull ökning derigenom, att den bekante historieskrifvaren Sybel återinträdt i den som representant för Magdeburg. Ett telegram meddelade för några dagar sedan, efter en notis i Rpublique Frangaise, att grefven af Chambord skulle frän Frohsdorf ha ankommit till Versailles. Times korrespondent i Paris förklarar nu detta rykte för ogrundadt och tillägger: En mängd enträgna uppmaningar ha på senare tiden blifvit stälda till grefven af hans vänner. Några af dem ha uppmanat honom att före nationalförsamlingens sammanträde den 12 Maj, då ferierna sluta, offentligt uttrycka sina äsigter med afseende på de vigtiga frågor, som skola komma att diskuteras i kammaren. Andra deremot hafva bedt honom att gifva sina vänner i kammaren oinskränpkt fullmakt att sjelfva afgöra när och hurn de skola votera. Ett i dag tillhanda