Aftonbladet – 29 april 1874, sida 3

Högaktningsfullt ERE SNARARE Strödda underrättelser. Telegrafi. En telegraferingsbedrift När budgeten torsdagen den 16 dennes inlemnades till det engelska paa tet, utförde telegrafverket i London en edrift, som sannolikt hittills står ouppnådd i telegrafiens annaler. Från centraltelegrafstationen afsändes nemligen den aftonen från kl. 6 till kl. 2 till de särskilda provinstidningarne icke mindre än en half million ord eller 250 spalter i Times. Och om man tager i betraktande, att många af telegrammen skulle expedieras till två eller flere tidningar i samma stad, kan det antages, att icke mindre än en million ord på ofvannämnda tid aflevererades i Storbritannien och Irland från telegrafkontoren, och att.de engelska provinstidningarne på fredagsmorgonen innehöllo 500 spalter telegrammer om plenum i parlamentet på torsdagsaftonen. Afsändningen af denna massa telegrafnyheter verkställdes hufvudsakligen. genom Wheatstones apparat, af hvilka 25 exemplar begagnades vid detta tillfälle. Man har beräknat, att under telegraferingen på torsdagen 10 .engelska mil af de bekanta telegrafiska pappersremsorna förbrukades, och att i dem måste göras 7!millioner hål. Plenum slutade kl. 12.35, och kl. 1 voro alla telegrammen expedierade, undantagandes till Irland, dit afsändningen går något långsammare, emedan telegrammen skola passera underyattenskabeln, samt till ett ar mindre vigtiga städer i England. -Personajen på centraltelegrafstationen efter kl. 8 torsdagsaftonen bestod af 260 personer, af hvilka 150 användes vid telegraferingen. Före kl. 8 voro omkring. 500 personer i tjenstgöring, af hvilka största delen Htgjorden af unga fruntimmer ;men kl. 8 försvunno alla fruntimmer och deras platser intogos af de manliga telegrafisterne, hvilka göra nattjensten. Ombytet försiggick utan märkbart afbrott i arbetet. Kommunikationsväsen. Förslaget om en kanal mellan Stilla oceanen och Karaibiska hafvet. Kapten Lull har till den nordamerikanske marinministern inlemnat en intressant berättelse om den expedition, som han af marindepartementet fått i uppdrag att företaga, för att undersöka de lokalaterrängförhållandena och utröna, huruvida det storartade företaget är möjligt, och i sådant fall hura detändamålsenligast och med minsta kostnad skall kunna sättas iverket. Kapten Lull har genom sina undersökningar kommit till den öfyertygelsen, att kanalanläggningen kan verkställas, och i sin berättelse föreslår han. att den sydvest om staten Nikaragua liggande, 90—100 engelska mil långa sjön med samma namn. hvilken i vester är endast 16 eng. mil aflägsen från hamnen Brito, h hvars förbindelse med Karsibiska hafvet mot öster betydligt underlättas genom floden San Juan. skall begagnas till centralpunkt och det väsentligaste stödet för anläggningen. Expeditionen har för öfrigt haft att kämpa med stora svårigheter; ty största delen af hennes väg fa genom förut icke besökta tropiska urskogar, vilka endast med stort besvär kunde: passeras, hvartill kom Hä af åtskilliga giftiga insekter. Kapten 4 opponerar ajg mo: den rådande åsigten, att näset skulle vara osundt, och tillskrifver den oförlåtligaste vårdslöshet de många dödsfallen bland främlingarne. Till bevis anför han, att vid de fem expeditioner, som under de senste fyra åren ha uppshållis sig i Darien och Nikarsgua. icke en enda man dött till följd af klimatet, ehurt expeditionerna stundom voro 300 man starka. och hade mödosamt arbete. Om Nikaraguas rikedom, hvilken haturligtvis genom en sådan kanal skulle bli åtkomlig, heter det i berättelsen, att der odlas och till en viss grad exporteras indigo, kaffe och kakao af utmärktaste beskaffenhet. Socker odlas äfven, men de i kokerierna begagnade maskinerna äro af det mest nn slag, så att produkten blir mycket dålig, ehuru det dervarande sockerröret är jemngodt med de bästa i verlden. Majs, bönor, ris, yamsrötter, maniokrötter, tobak, pisang,banånas, apelsiner, ananas, citroner, mangos, vattenmeloner, guldäpplen, kokosnötter. peppar 0. 8. Vv. växa der nästan i vildt tillstånd. Guld och silfver finnas i temligen Day mängd. Kanålen skulle enligt kapten Lulls beräkning komma att kosta 61,400,000 dollars och bestå af två afdelningar, dd att fartygen skulle segla 56 eng. mil på Nikartaguasjön för att komma från den ena afdelningen till den andra. Medicinskt. Triehiner. I några dagar ha hela skaror af läkare strömmat till Rochushospitalet i Pest, för att taga i skärskådande två intressanta fall af trichinos, om hvilka följande berättas från platsen: Den 10 dennes fördes en några och tjugo är gammal tjenstflicka till Rochushospitalet; hennes sjukdomssymptomer bestodo ien plågsam ansvällning af tinningarna, tugg-, nack-och böjmusklerna -samt öfveroch underarmens, ryggens nn Kom in och rök en cigarr, Arthur, sade de Vigne, när vi slutligen lemnat Fantyres påtit, sonper och Sabretasche åkt till sin lansquenet hos Hallingworths. Vi kunna ändå inte gå annorstädes, ty klockan är tre. Jag har fått hem nägra buteljer äkta konjak och jag skulle vilja prata en stund med dig. Hvar är min portnyckel? Seså rätt fram uppför trappan — jag kommer efter. Hvad vill det här säga? Hvem har rökt i mina rum. Det kan ej vara Harris, ty han fick permission att fara till landet och skulle ej återkomma förrän i morgon till min badtimme, Tobak luktar här emellertid,. eller hur, Arthur? En sådan oförskämdhet! Vi trädde in — på en af sofforna låg lille Curly rak lång med en fransk roman ihanden och en pipa i mun, Curly! utropade de Vigne, nå, min själ, det var trefligt! Hyar ir himlens namn kommer du ifrån, min hederspojke? 3 — Direkte från Cambridge med en åkare, som i förtroende meddelade mig, att han nyss förut fraktat tre skarlakansfeberpatienter och sex koppsmittade till hospitalerna. Att du var borta, det kunde jag antaga, men med den filosofi, som för alla förhållanden står mig till buds, slog jag mig ändå ned här, fick tag i Feuillet och en pipa (väl inrökt för resten) samt gjorde mig hemmastadd. å Rätt så. min hedersvän! svarade de Vigne, som var en arab i sin gästfrihet. eJag är förtjust att se dig; nu är det endast doktorn och den smäktande Arabella söm fattas för att kotteriet ifrån Freston-hill skulle vara fulltaligt. Men, min käre Curly, har du ferier eller Kar du, lik den här rymmaren, olofligt afvikit: ifrån Granta? Du tycks inte. komma. ihåg, att jag (tack vare farsgubbens pärskap!) fick min grad i år, svarade Cirly i tillrättavisande tön. Du ser hvad det gör-att härstamma från de gamle göter; då behöfver man ingen klassisk bildning; Skada att du inte vär med i Granta, de Vigne! Du skulle ha rott