Aftonbladet – 28 april 1874, sida 3

Konsulatet i Calais. Från savme ärade ivsändar-, som i vår bad för sea 7 en es ytwiade sig om de förenade riksnas i Cal-is acstälde konsobh uppträdande i ev för wävaru2otförseln sä deles virtig fräga, ha vi mottagiv följand: genwäls å tvenne andra insändsres nppsat ser, hvars införande något förd öjts af bri stande u:rymme: Till redaktionen af Aftonbladet! I au!edning af en till Af:onbiadet inxäna artik-l hvaru i vi fästat uppmwä ksambeter för de menliga följder, ett norskt reseri ock d-u sven ka trävararörelsen fått röna a svensk-nor:ka t. f. konsoln i Calais hr J Clausens foörfaranda i en affär emellan be faibafvaren å norska briggen Jvsch a kapt-n Andersen. och ett h-ndelshus i C-lais, h-fva två ardra insändare sederme;: hat ordet i Aftonbladet. Dn ene insändaren, som tecknar sig N. och uppgifsver sig vara trävaruexprtör ar ser ailting vara hj-lpt, om. ur de hitiills brakliga ko nossemert-rna orden: in goo: order and weil corditioned alldel s utesln tas, och antager att i sådan händelse -k p p-röe skul. teckna konnossementerna uta. den af hr Clausen rekommenderade reserva ti nen i afseende på varans beskaffenhei, Mn får våra hr N. tacksam Jör detta hans omdöme och vi hoppas, att et skall vion: gehor hos våra skeppsförare och redare ehuru det är emot den varning, som ugick från br Clausen och kommerskolleginm, som ut:alade sig derbäv, at skeppare alltid börde tecksa en reservation på konnossementer öfver svensk trälast. Om följderna at denva rä:tighet för kaptenerna att teckna sitt individnella ömdöm: om trälas:s ve.kliga beskafferhöt (se Post och Isr-Tidn. för den 29 Ok:ober 1873 skola vi här icke uttala oss; vi kunna derom hänvisa till de Stockholmska trävarnexpor: töreraas framstillving till: utrikesdeparte mentet och hr N:s uttalanden derom. Att ändra den bäfd unna konnosemenisredaktio ven är dock alltid en betinkiig sak; det är med desa konnossemester som den svenska trävaruhandeln har fån att för 20 är se dan, vara konsigneravde till utlandet för försäljning, vumera blifvit en fitt omborå affär hä hemma; och vi tro icke att hr N. med fullkomligt lugn läter omtrycka sina konnossem -nter. A hr X:: ioserat se vi, hvad vi ej visste af, stt hr Clausen är en meriterad kovgWat fonk i när; vi erfara att han till cch med har 30-äriga meri er; detta i föreniog m-a Josephiva-affären torde måhända berättiga bonom till ect lugnt gerera:konsulat. hvil ket för vår ha del och sjötart på Calais visse:ligen vore ett önskvardt avarcement inom konsulsstaten. Hafvudeyftet m d vårt npp:rädande i decpa -ak har i öfrigt endast varit. att få de forhöllsndet konstateradt, att den svenska trävarubandelu konde bafva lidit icke så lit:t fortret genom den ifräg varavde konsulsrappo tens, vi kunss väl våga säga, synn-r!i. t förbasta e offen:liggorelse, Det passerade har emellertid nu, innan skepysfarten fr n de no rlävdska bamnarne borjar. blifvit belyst sösäl i den norska som -venska pressen, och som et: :esnltat hojpas vi att våra upplysa skeppsredare och sk-ppsförare skoia vid närmare besinnande i na, art vet f br C ausen och kowmerskotlegium utbasunade räitsfallet står i -n vltfor skarp strid emot de öfver hela han lelsverlden ant gna rättsbegre,p och sedvanor, för att kunna anses såsom ett all mängiltig: prejuwkat eller något annat än, hvad det i sjelfva verket är — ett singuliert fall ur en fransk handelsdoms:ols godtyckliga praktik. l Så Jängt den förste insändaren. Äfven vi hafva ett ord oraladt med de samarbeande ivsändarne hrr N. och X, hvi!ket af brist på u.rymwe änna tj kunn t blifva sagdt, men som ej länge skall dröja.