eb efter tre månader i kantonaloch kom-: vunalangelägenhater. Deremot uteslatas öef rån andel i borgerliga och korporations ;: lörmåner, likasom från rösträtt i rent borrsrliga saker, såvidt icke, såsom i fransk: Pehwiz kantontsestiftningen bastämmer. annorlania. Mad afseende på civilrärtaliga förhällansen skall boningsorten vara bestämmande. Sista artiklarna af den nya lagen angå förbundsmyndigheterna. Då genom denna författniog förbuodsmakten erbåller nya rättigheter på olika områden af det offrutliga li!vet. så hafva, till förekommande af miss b uk. två korrektiv blifvi: uppstälida, nem ligen för det för ta ett fakulta ivt referenum mot alla :örbundslagar och beslut t icka brtd-kande natur, derigenom at: 30 000 ö: barästigade medborgare eller 8 ka: tor kuona begära, att en sådan ;g eller -tt sädan b-s!ut, innan den träder i kraft -kall:ö eä gag -chweizi ka folket t I! antagande el ex fö vastande; och för det avdra derigenon att den i 1848 åra forfastsiong styfmed rligt behandlade fö buniredomstojen väsemlit omorganiseras och utru-1as med ökad myrdie bet. Hittills hade den endast att befotia sig med äktenskapsskilnader i blardade äksen kap. exsropriations:vister och några andra tvistemål, men ru skola även tvi. ser mellan kantoner och korpora:ioner elter privara kanna dravas inför jörnundsdamstolen s-vidt tvisten rör aker hva öfver forbu d lagstiftningen bar att t dga; vidare skal dena domstol döma om tvister me:lan kowmuner af olika ka tore angå-nde bora rätr, och slu:ligen skall denia statedom ok döma i kompeten-tvister mellan för buodsoch kantonrmyndigheter, i tvist:r af sratsrättslig natur mellan kantoner, om bsvär öfver kränkoving at! medborgares författnisgsenliga rätt gbeter sant om konkordater och statsfördrag.