Då ridån gått ned och Sabretasche äfven gjort sina observationer, sade han: Hvad tänker ni om saken, Chevasney?s Jag hade just ämnat begära upplysning af er, hr ötverste. Sabretasche skakade på hufvudet. Jag vet inte mer än ni, ty de Vigne, lik alla kloka karlar, är mycket förbehällsam i det som endaströr bonom sjelf. Hvad jag tydligt märker är, att kon har sina all varsamma spekulationer, hans känslor må nu vera bvilka som helst. De kunda omöjligt blifva af lång varaktighet. Så mycket bättre för honom, svarade öfversten; men, min käre gosse, du känner inte qvinnorna och hur skalle du väl kunna det vid dina tjugowä är, du kan aldrig föreställa dig den slaghet, med hvilken de scela sina kort, då de satt sig före att vinna partiet. Jag uttalade min öfvertygelse. att de Vigvoe icke var mera fästad vid Trefusis, än hvad han varit vid tjugo andra före hevne, Jag hoppas det, svarade öfversten, jag skulle inte vilja förutspå vär vän det sorg . liga ödet att fastna i hennes så skickligt utlagda garn.o Ni har ivgen god tanke om Trefusie, öfverste. Inte särskildt dålig om henne. sOm hennes kön säledes? Dertill har jag kanske a ledning, sva rade han kort. Hela salongen är visserigen fullsatt, men jag undrar huru många af alla dessa menniskor kommit bit, föratt verkligen höra musik. Ridåo gick änyo upp; vi intogo våra platser och öfver Sabretasches ansigte spred sig ett uttryck af djupaste sorgsen het, under det hen uppmärksamt lyssnade -iilt den ansläende musiken: Ewt flertal af kikarö riktådek nader aftonens löpp pk min bjeltelike öfverste, hvars lugna, vackra an sigte kdrog sig så mången bedpdrande blick frön sköva qvilloögon. Med alltskölkuus