Aftonbladet – 25 april 1874, sida 3

svamparne såsom födoämne blef nppmärka 8ammadt, ty det är ej mer än 36 år sedan professor E. Friis utgaf sitt utmärkta ar . bete: Anteeknisgar öfver Sveriges ätliga 2svämpats, och det var först 22 år derefter tom hans andra afbhatdling öfver dem genom vetenskapsakademiens försorg blef utgifven, hvarefter J. W. Smitt och N. J. An dersson på ett förtjenstfullt sätt genom sina arbsten ökat kännedomen om dessa gagneliga växter. Men den framåtgående kultu ren ökar icke utan minskar årligsn växt platserna för svampsrne, och de odlade välskötta betesfälten — på hvilka spillnivgen efter den betande boskapen omsorgstulltsprides, I der med barf och vält man söker utrota allt, ; som ej hörer till de goda betesväxterna — I blifva ej längre lämpliga växtställen för svamparne, lika litet som dessa af dränerinIgen befrämjss. Visserligen kan den kunnige sökaren af I svampar päträffa dem i ej ringa mävgd ännu. I men spridda öfver en stor yta, och den med Idessa och deras växtställen mindre förtrogne, skall ofta finna att deras insamlande är ett otacksamt arbete. Det är derföre som man Imed den svenske, om vårt lands kultur så förtjente författaren gerna instämmer i hans I yttrande: Men vi skola icke stanna vid att begagna oss af de vilda matsvamparne. Vi skola upptaga svamparne bland våra kulturlväxter! Vi skola i våra trädeårdar, i våra växthus, i våra källare och uti öfriga lämp . liga lokaler odla champignoner och andra -vampar. så ait vi af dem vinna en rikligare tillgång än bvad naturen bjuder oss, och så att vi äfven må kunna njota dem på de tider, då de på fälten saknas. Vär :räd gårds-kötsel skall upptaga svamparna ibland de öfriga odlade köksväxterna. Sälsdes gäller nu frågan att äfven hos oss låta kulturen ersätta hvad som hon skadat, och att äfven läta henne omfatta odlingen af svampar. Författaren har gjort till sin uppgift — och förträffligt löst densamma — att visa oss huru denna odling skall verkställas, och han besvarar fråganu: hvarest kunna svampar odlas? med följande: Do lokaler, på hvilka svampar i synner het kunna odlas, äro förnämligast följande: 1) I särskilda svamphus. 2) I skjul, käl are, uthus, tunnelar o. 8 v. 3) I underjordiska hvalf, sådana som t. ex. finnas i särheten af Paris (vi skulle vilja tillägga i svära grofvor, der oanvända gångar finnas). 4) Under bar himmel, såsom i trädgårdar och på odlade fält, å för ändamålet särskildt oppkastade sängar. 5) Nästan hvar som helst i trädgårdar, uten något vidare ätgöande än att den trådlika svampbålen nedlägges i jorden. Slutligen 6) på betesmar ter, der svamparne likväl såsom odlade ännu icke gjort sig riktigt hemmastadda, men ofta örekomma vilda i stora massor. Förf. förer oss sedan till de olika loka lerna och lärer oss huru man odlar svamvarne i särskilda byggnader, såväli mycket enkla och i hvarje trädgård lätt ästadkomna om i de dyrbarare husen i Frogmore, i Ryssland och flerestädes. Hau visar oss aoro vi i våra källare, i bottnen af gamla vinfat, på hyllor i stallar o. fl: kunna fram bringa svampar och hara de i största skala odlas i stenbrotten vid Paris, likaeom på de vampsängar i handelsträdgärden vid Earls Court, Kensington, på hvilka svampar odlas i största skaia för Londons bebof. Huru sjelfva förmeringen af svampar verk: ställes, det så kallade myceliet anskaffas och användes, huru svamparne förvaras, anrättas och tillgodogöras bsskrifves på det nog grannaste, och slutligen för man en god röjogörelse öfver vära allmännaste och mest använda matsvampar. Som texten åtföljes af särdeles upplysande träsnitt, har hela svampkulturen blifvit på ett så äskådligt sätt framställd, att man fär den fullständigaste kännedom om henne och svärligen lägger boken ifrån sig u:an allvarlig föresats att utföra ett. eller flere af de satt för odling af svampar, som man iohemtat. Författaren säger oss att Patriotiska säll skapet, åtskilliga af hushållningssällskapen och låndtbruksläroverken hafva på ett be römvärdt sätt sökt verka för spridnivg at kunskap om de ätliga svamparne och deras värde. Det är vårt hopp att genom dessa allmänna inrättningar och anstalter samt genom enskilda godsegares och bildade landt mäns nitfalla verksamhet kännedomen om matsvamparnes odling och användning snar: skall blifva allmännare spridd och i verkligheten tillämpad, då med detsamma alls fördelar skola vinnas, som med utgifvandet af detta arbete afses. Värt hopp är att förf:s arbete ej allenast skall på det bästa verka till detta resultats uppnående, utan att odlingen af svampa: skall blifva det yppersta medlet till att befrämja insamlingen af de vildt växande. Ty det som: blifver odladt blitver ock värderadt, och hvad den ene gör sig möda med att frambringa, skall den andre ej underlåta att göra sig möda med att insamla. l. Odlingen afsvawpar är derföre, enligt vårt förmenande, rätta sättet att få svamparne fullt tillgodogjorda, såväl: genom kulturer : som genom de vildas tillvaratagande. Arbetet, som innehåller 168 pag. samt närmare 50 väl utförda träsnitt, och som i tryck och papper är förträffligt utrustadt, säljes till det billiga. priset af: 2 kronor. Vi kanna ej annat än önska det i händerna på alla dem, som intressera sig för odlingen af nyttiga kulturväxter, och tillåta oss att nppmana landets större godsegare att sätta det i händerna på sina trädgårdsmästare. Man läser det ej allenast med nytia, utan äfven med nöje, och hafva vi derför i förf:s: förtjenstfulla arbete funnit en både lärorik och angenäm lektyr, för hvilken vi äro ho : nom tack skyldige. Hjalmar Nathorst. Meteorologiens första grunder af Alexander Buchan.. Öfversättning och delvis bearbetning af H. H. Hildebrandson. (Upsala, W, Sehultz förlag.) Fastän kåtskilliga afhandlingar i ämnen tillhörande meteorologien på senare tider hos oss utkommit, har man dock hittills saknat en egentlig handbok, eller lärobok, lämpad efter vetenskapens närvarande stånd punkt. Det anförda arbetet är det första i sitt slag på vårt språk. DesB författare Alexavder Buchan åtnjuter bland sina yrkesbröder ett välförtjent anseende för sina omfattånde undersökningar öfver lufttryckets fördelning samt de deraf beroende öfvervägande vindriktningarne. Bachans kartor öfver isobarerna och de herrskande vindarne hafva bögst betydligt underlättat förklaringen af flere klimatologiska fakta, . och de böra med skäl räknas till det mest förtjenstfulla, som på senare tiden åstad kowmits inom -meteorologiens område. Så som författare till Handy Bock af Meteorology och Introductory Text-Book of Met. är Buchan känd äfyen utom den vetenskapliga varlden DVat är det mistnämnda at