Aftonbladet – 25 april 1874, sida 3

LITTERATUR-TIDNING. Innehåll: Monrad, Tsnkeretninger i den nyere Tid. — Arrhenius, Nordens matsvampar. — Buchan, Meteorologiens första grunder. — Bokhandelsnoviteter. — Litteraturoch konstnotiser. t Tankeretninger i den nyere tid. Et kritisi rundskue af M J. Monrad (Kristiania H. Ascheboug komp., 1874) Af deua arbetes första sida, der det he ter att Nordens universiteter tilegnes : erbödighed disse forelesninger, som her söge at komme udover den enkelte höresal. skuolle man kunna förledas till den slntsatsen, att här föreligger ett blott för der strängt vetenskapliga verlden beräknad! verk: Så är dock icke förhållandet: dessa vid universitetet i Kristiania 1872—187å hållna föreläsningar egna sig i alla afseen den förträfligt till läsning, en väckande .ch lärorik läsning, för den större allmän: bet, som har en något högre boklig bild ing. De hufvudsakliga; vetenskapliga ,Tankeriktningarna i vår egen samtid är ock, hvart de än leda, det vare sig till zodt eller ondt, någonting vida vigtigare in mesta delen af de händelser, som nu för tiden sysselsätta tusentals mils telegrafli ier och millioner menniskors ostadiga upp närksamhet. När af dessa händelser och tilldragelser, som gjort oerhörd sengation: och som agiterat oss. fråa morgonti!l qväll ntet spår och knappt ett minne finnas qvar :å har en eller annan i studerkamrarnas tyst sad utarbetad tankeriktning deremot vuxif ut till ett verldshistoriskt faktum, som sätser sin prägel på ett helt tidehvarf. Om au än detta icke skulle bestridas, om de sklunda icke förnekas, att för sakens sku!l en kritisk öfverblick af de märkligaste filo ofiska åsigter, som i vår tid framträdt, är väl värd en allvarlig uppmärksamhet äfven atanför den lärda verlden, torde man der: mot så mycket mer anse sig kunna be vifla att vetenskapen förmår göra sig rätt gänglig och njatbar för andra än fack. vännen, Detta är åter ett felaktigt antagande, som vederlägges af professor Mon ads bok, hvilken vitnar om en föga vanlig gåfva att göra den filosofiska granskningen populär, Arbetets i bästa mening populära karakter åter beror af tvenne grunder, nemigen dels af framställovingssättets klarhet, sels af författarens städse i sigte behållna nål, att påvisa, såsom han sjelf yttrar, den vexelverkan hvari vetenskapen alltid i sjelf. va verket stär med lifvet, så att en filosofisk riktning till slut också visar sig som en lifs-riktning. Härigenom låter förf. de frågor, han behandlar, liksom ryeka äfven den filosofiskt oförberedde läsaren in på lifvet och lägga beslag på hans intresse; och genom sin stilistiska makt jemnar han växen för det vaknande intresset. Derför bör hans tal kunna vinna tacksamme åhörare äfven utapför de nordiska universitetens hörsalar. Man sammanfattar ej i en tiduvingsanmälan ens hufvaddragen af en sådan skrift, utan att dölja allt det, som utgör just de nyss framhällna förtjensterma, och vi skola derför ej försöka något sädant. Men måhända böra vi antyda, hvilka dessa mo: derna tankeriktningar äro, som den gamle filosofen ansett lämpligt attinför universitetsnupgdomen kritiskt belysa. Största delen af arbetet är egnadt åt positivismen, först och främst Auguste Comtes och hans franska skolas filosofi, samt vidare J. St. Mills, hvartill sluter sig en granskande blick på Darwinismen. Men derförinnan :lemnar författaren en från upplysnivgstidehvarfvet ut gående öfversigt öfver den tyskaspekulationen från och med Kant genom Hegel och Schelling fram till den af Feuerbach representerade irreligiösa positivismen å ena sidan, till den dogwatiska ortodoxiens, den religiösa po sitivismens representanter å den andra, under hvilken sistnämnda kategori förnäm: ligast Sören Kierkegaard är föremll för en utförligare behantling, hvartill anslater sig en teckning at Grundtvigianismen säsom be tecknande en romantisk-poetisk reaktion mot den förra riktningen? mot den döda skrift tanlnmian