Aftonbladet – 24 april 1874, sida 3

Strödda underrättelser. Kyrka och skola. Folkundervisningen i Egypten. En engelsk skolman, James Ridgway, bar i ett bret från Cairo meddelat en redogörelse för de framsteg. folkundervisningen gör i Egypten trots de stora svårigheter, som ligga i dra i de många olika nationaliteterua och i kastfördomarre. Stor förtjenst om en bättre undervisning ha den nu varande undervisningsmivistern Riaz pascha och öfverskolinspektören Dor, och genom deras nitiska verksamhet ha skölor af olika grader blifvit inrättade. hvilka lofva godt för framtid-n. I offentliga skolor, hvilka likna de franska lycerna, få eleverne, hvilka det är meningen att bilda till tjenstemän, både kostoch undervisning på regeringens bekostnad och undervisas af enropeiska lärare i de vigtigaste enropeiska språk, matematik, geogrsfi. ritning 0. s v. Efter en kurs på tre år öfvergå de till kollegiet, der de idka ett specielt studium (lagfarenhet, enligt den nya egyptiska lagboken. medicin, ingenior vetenskap eller annat). Med kollegiet är ett slags polyteknisx läroanstalt förenad, der eleverne om förmiddagarne erhålla undervisning i vanliga undervisningsämnen (språk, högre mate matik, geografi, mekanisk ritning, mekanikens teoti 0. 8. Vv.) hvaremot de om eftermiddagarne utbildas praktiskt i verkstäderna. En kurs är beräknad på fem år. Vid sidan af dessa regeringsskolor står en privat skola, som inrättades sistförflutna år, och som har tagit till sin särskilda uppgift att uppfostra sina elever utan afseende på trosbekännelsen, hvarför religiopsundervisning är utesluten från läroämnena. Tilloppet af elever var genast mycket stort. och der undervisas nu omkring 600 barn på förmidda arne och 600 fullvuxna om aftnarne. Alla möj liga nationaliteter äro blandade här; man finner barn af nubier, beduiner. abyssinier, kopter. ara ber, judar. turkar, italenare. tyskar. fransmän 0. 8. v.. och denna blandning i sjelfva skolan skall utan tvifvel mycket verksamt bidraga till ståndsoch kastfördomarnes utrotande. I dagklasserna undervisas alla barn i arabisk grammatik och aritmetik, och många lära sig åfven turkiska, hvaremot endast de högre klasserna få lära sig italienska. franska och engelska; men meniugen är att utsträcka undervisningen i dessa språk till alla klasser, så snart en god: grundval blifvit lagd i arabiska. Aftonklasserna äro öppna 1!, timme 8ex aftrar i veckan. och omfätta 11 kurser, nemligen arabiska, franska, italienska. engelska, turkiska. nygrekiska, musik, geografi. aritmetik. bokföring och ritning. Slutligeå har på khedivens tredje gemåls bekostnad en. offentig flickskola inrättats hvilken nu varit öppen i fyra månader och redan räknar 206 helpensionärer och 100 dagelever. Läraren i den lägsta klassen är en arab, i andra klassen ett syriskt frun timmer samt i dentredje och i handarbete två europeiskor, hvarjemte en läkare har tillsyn öfver barnens: helsotillstånd. Flickorna begagna här icke slöjor, äro klädda på europeiskt sätt i RR skor och byxor. sitta vid europeiska skolbord och äta på europeiskt vis. De sofva i jernsängar med mosqvito nät öfver och den stör sta renlighet och den bästa luftvexling råda i hela anstalten. Ännu få de endast lära läsa skrifra och räkna. samt. linne och skräddare sömnad och brodering, och i tur måste de derjenite deltaga i hushållsgöromålen; tio af dem biträda nemligen i hvarje vecka i köket under en egyptisk kocks väglednivg. och åtta pjelpa till i tvättstugan under tillsyn af ett franskt frun timmer. — Samaritanerne.. I Nablus, bibelns Sichem, lefver ännu ett litet samaritanskt samhälle, hvitket. dock; såsom det påstå, alltid har blifvit mfcket hårdt bebandladt af de muhamedarska herr skarpve och nu har råkat i en svårare belägenhet än någonsin förut. Den lita menigheten, som gör anspråk. på att vara den enda nuvarande lemning af Tsraels tio stammar, har under är hundradevas lopp så bopsmaält. att hon nu blott räknar 135 personer, af hvilka 77 äro af manlön och 58 af qvinnokön; dess chef är. Jakob Schalaby. Samfundet är mycket fattigt öck har flere ganger måst söka de europeiska makternas ji synnerhet Englands Sky mot muhamedanerne. Är 1854 företog dess chef en resa till Englanc för detta ändamål, och följden deraf blef! av lord Clarendon vände sig till Porten, som då rörskaffade-det några års lugn. . Men mn om har tillståndet åter förvärrats, och särskild. hasamaritanerne blifvit uteslutne från: stadens råd hvilket eljest sammanvsättes af alla de obka religionssamfunden. och ha således gifvits tili ris åt de öfrige medborgarnes godtycke. Jakob chalaby har derför genom Pimes ånyo vändi sig till den engelska allmänheten med begäran om hjelp. på det att samfundet icke måtte bli helt och hållet utrotadt. -Det är ett öde-, säger han. -som den bögsinnade engelska nationen icke skulle vilja se drabba denringsste af mensklighetens racer, och allra minst oss samaritaner, som, ehuru vi äro så starkt förminskade till antalet och lefva i så knappa omständigheter. likPSTN SR ERE SESVESSEREN ENSE