Aftonbladet – 24 april 1874, sida 2

nämnadayskritvelsenfrån :deputeraden Lu l. cien-Brun tillsredaktören af tidningen Union ntgör allmänna samtalsämnvet inom alla po: litiska kretsar i Frankrike och har antagit karakteren af ett betydande politiskt evenement. Bruns skrifvelse anses bem gen utgöra ett manifest af det legitimistiska partiet om dess ställning till septenna tet. Bran är hvad. man i Frankrike kallar en trefärgad legivimist, hvilket bety der att han är sinnad att göra eftergif:er åt den moderna tidsandan, och då nu Ution, ycstersia högerns organ, meddelar hans skrift: velse, ser mancderati ett bevis, att hela dat legitimistiska partiets Ksigter äro uttryckta i brefvet. Det tros, att justitie-j ministern Depeyte, hvars intime vän Bun är, läst skrifvelsen före: dess offentliggörande och gillat dess innehåll. : Times kaltar den till töljd dersf en kommentarioa till Depeyres bekanta eirkulär till generalprokuratorerne. På gruod af det stora uppseende, Bruns bref väckt, meddela vi härj det väsentligaste af dess innehåll: Min herre! Ni bevisar mig med anledning af justitiemiovisterns cirkulär den äran att fråga mig om min äsigt avgående den rättighet, som pressen ännu kan ha att diskuiera författniogsfrågan. Svaret härpå vällar mig icke den ringaste förlägenhet;! ty texten till lagen af den 20 Novem ber och den förhandling, som föregick omröstningen, tillåta ingen ovisshet: Lä gens text lyder sålunda: Den verkstäl: lande makten är uppdragen åt marskalk Mac Mahon, hertig af Magenta, räknsdt från. den däg, då denna lag utfärdades. Denna makt skall framgent utöfvas under titeln republikens president och på auvarande vilkor, tills författsingslagarna kunna ästadkomma någon ändring härati, At förhandlingen anför jag blott hertigens af Broglie ord, då de sä att säga innehålla qvintessensen der:f och den konklusion, hvartill man -mäåste komma: Hvad proklameI ringen eller erkännandet af en eller annan I regeringsform argår, så skulle den, till och med om den under andra omständigheter kunde vara än så nyttig, vid detta tillfälle vara gagnlös, Man bar tillfrågat oss, om den nu upprättade makten vore ett tillfäl ligt eller ett bestämdt regemente. Värt svar derpå är enkelt och Iånadt från förslagets egen text. Ingenting är förändradt i de bestående förhållandena med undantag af varaktigheten ; allt det öfriga är hässkjutet till författningslagarne. Naiiooalförsamlingen skall i sin urskilning och i öfverensstämmelse med sitt författningsntskotts betänkande öfverväga, om partirörhällandena-göra em definitiv regering möj lig, eller om: det icke är mer lämpligt att under en varaktig och stark regeriug upprätthålla ett strängt iakttaget vapenstiilestånd, som genom att lugna kan. leda till försoning. Man kan ej uttrycka sig tydligare: den verkställande makten år uppdragen åt marskalk Mac Mahonp, Ingen regeingsform är proklameradeller erkänd. Nationzlrörsamliogen bade förbehöllit sig sätvrighet, att när hon anser det möjligt ästadkomma en bestämd regeringsform och att förändra dem titel; under hvilken mar skalk Mac Maähon för närvaragde utöfvar sin makt, som blifvit nteträckt till sju år Allt detta är obestridiigt. Union häller sig, om vi skola bli sanningen?trogna, inom lsglighetens gränser, då tidningen påstår, att nationalör-samlingen genom lagen af. den 20 November ieke skapat en institotion, seprennatet, utan att den blott förläsgt marskalk. Mac Mabons. fullmakt. Pressen, som är skylsig att respektera för längandet af fullmakten (det vill säga den nuvarande lagen), behåller; likasom vij sin falla frihet art diskutera och bekämpa alla framtida och ännu icke beslutade lagar. Rojalisterne och : republikanerne --ega den obestridliga rättigheten att begära af nationalförsamlivgen, att hon skall göra sitt val och sätta en gräns för provisoriet. Sk länge detta val Bterstår, är diskussionen fallkowligt fri. I detta hänseende bebölver ni icke vänta någon motsägelse, och si. länge ni håller er på denna grund, har ni icke att frukta några repressiva åtgärder. Jag vill icke i detta ögonblick sysselsätta mig med förslagen, hvilkas betydelse kan inses af hertigens af Broglie tal.i författvingsutskottet. Jag vill blott här betona, att så länge de fortfara att vara förslag, kuppa de icke undandragas den fria diskussionen. Justitiemisisterns. cirkulär. innehäller ingenting, som kan oroa er. — Hvad står deruti? Dessa lagar (författningslagarna) skola snart föreiäggas mnatiönalförsamlingen till diskussiov; men hvilken utgången än må bli, skall marskalkens makt förbli oafkortad.Men Union har icke i råga satt marskalkens personliga makt. Cirkuläret tillägger: Denna makt kan hvar ken bestridas hvad dess sjuåriga varaktighet angår, eller förnekas i dens person, som reprebenterar den! :Iagen känner bättre än min högt ärade vän, .hr Depeyre, afsigten, som legat till grund för omröstningen den 20 Nov. och andan af den lag, vid hvars diskuterande han med så stor välvalighet spelade hufvudrollen, Han vet och skulle, om det erfordrades, hålla med 0ss deruti, att marskalk Mac Mahbon utöfvar en makt, hvars varaktighet aldrig skulle kunna bestå, om-icke personen vore. Detta skall fortfara avt vara förhållandet, så länge icke en ny lag gjort ett septennat. af det, som nu. blott är en förlängning af en fullmakt. Rojslisterne avgripa icke marskalkens makt. Vi äro män af ära och begära ieke rvillbaka, hvad vi gitvit; men det är vår afsigt att vaka öfver att vår pant fortfar att vara i de lojala händer, åt hvilka vi anförtrott den, Vi skola icke finna oss uti, att dess natur eller vilkor förändras, Marskalken har-inga pålitligare vänner än vi; han har ej glömt, att högern skänkt honom makten och han vet, att vi äro och skola förblifva hans säkraste stöd. Han känner värdet af vårt ord, och vår uppriktighet, som; Gad ske lof, icke beböfver någon caution, skulla i nödfall utgöra ex borgen för det orubbligaå förtroende, som hans. fosterlandskärlek och degennytta ingifta 018. Journal des Debats korrespondent i Rom lemuar uti ett af sina senaste bref följande skildring af några kyrkliga förhällanden uti Iialien: Den heliga Agnes fest har gifvit an ledning till hänga besök i Vatikanen, och den Helige fadern har hållit märga tal, I ett af dessa yttrade han: Försynen har kanske tillåtit, att det onda nu griper så starkt omkring sig, för att rena det katolska samhället i alla grader och återupplitva tron, som på många ställen låg i dvala och på andra ställen var helt och hället ut slocknad. Gud ser i sin visdom, att ögvnblicket icke är kommet att afgörande påverka vissa mäns vilja, i synnerhet då vederbörandes vilja ej längre är fri. Det är deras eget fel, att den ej längre är fri; den är ofri, derför att de hotas af glupande rådgifvare. Om dessa bl-fve trötta af att begagna agitationer och. botelser för attf. genomdrifva sin Vilja, skulle :d3.män, omr hvilka jag talar, fatta bättre beslut; men, för ögonblicket äro då tvungna att utbrista:f, Video meliora proböquel! Och. den giftiga orm, som utgått från helvetets djupaste af-1k srund, tvingar dem att tillägga: Deterioray sequör! De män, på hvilka påfven syftar,ik iro utan bvifvel kejsaren af Österrike; mars) FU