Aftonbladet – 23 april 1874, sida 3

klädnad. För närvarande är det fråga om er forskningsresa för omattande vetenskapliga än. damål, och en rad I-rde af alla vetenskapsgre nar ledes af Rohlfs. Öknen har ännu aldrig skådat en så ståtlig expedition; men ju större sällsk pet är, desto svårare är genomförandet. För att blott nämna en enda omständighet si har expeditionens förseende med vatten för flere månader ej kunnat ske annorlunda än att mar fylt stora jernkistor med vatten och lastat dessa på kamelerna. Kistorna voro förfärtigade i Ves falen och väckte på transporten till Egypten ej ringa uppmärksamhet. en första rapporter från öknen ingick hit i Jannari och var afsänd från Dachel i December förlidet år. Expelitio nen hade då haft tillfäl!e att inkttaga en ovanlig företeelse. Öknen har der yktet om sig att aldrig erhålla regn. Men, o under på expeditionen neddroppade i flere dagar ett mild regn Men det återstod ännu att genommäts ökens egentliga djup. I des-a dagar har nu ett ytterligare bref från Rohlfs ingått hit e li; hvilket han den 22 Februari anländt till Jup ter Ammons oas. Dermed var målet uppnådt dock ej på den ursprungligt tillimnade vägen. Man hade brutit upp den 16 Januari för att tåga vesterut samt hade framträngt till 25? 11 nordlig bredd och 45? 20 ostlig längd. Här måste man stanna framför oöfverstizliga sandåsar; hvarje försök att tåga vidare i denna riktving måst uppgifvas. man såg i bela dagar intet annat ä et sandhbaf. som endast afbröts af från norr til söder sig dragande sandåsar I detta haf af sand skulle till och med de kraftigaste kameler hafva blitvit förderfvade. Rohlfs beslöt för den skull att i stället för vesterut framtränga met nordvest För öfver 20 dagsr försedda med vat en och förråd åt menniskorra och foder åt kamelerna. behöfde de 15 dagar för att framkomna till Siwah (hufeudorten i Jupiter Ammons 0as). Ivgenstädes hade man påträffat ett pass genom sandåsarne åt vester. ohlfs säger efter denna erfarenhet. att genomorskandet af den libyska öknen på detta sätt blifvit negativt uppuådt: den är i sjelfva verket ett sandhaf. Expeditio nen hade varit i öknen från den 16 Jan. till den 2: Febr., ntan att finna en brunn eller ens stöta på en källa. De längsta vatterlösa sträckor i hela Sabara, hvilka hittills genomtågats af eu roper. utsträcka sig ej öfver ett område af 7 dagsresor I den libyska öknen hade expeditionen tillbragt 36 dagar utan att påträffa vatten. Rohlfs trinmferar öfver. att hans anordningar visat sig förräffliga. För öfrigt har expeditio nen löst ännu en fråga. Rohlfs hade nemligen förut iakttagit. att den libyska ökner ligger djupare än Medelbafvets nivå. Detta har vid se af expeditionen företagna omsorgsfulla iakt tagelserva bekräftat sig. Djupet under hafvets nivå utgör intill 30 meter. Rohlfs påstår, att den libyska ökaens bevattuing med hafsvatten atan svårighet skulle kuu.a verkställas, ja med tiden skall hafvet af sig sjelft finna vägen til! jupen i öknen hvilket emellertid ej går så fort som vi kunna hafva skäl att önska. En mycket längre gående plan har den under r Giissfeldt for-kande expeditionen å Afrikas vestkust. Geografien har derännu att verkställa de första elementararbetena. Våra kartor visa visserligen utan luckor en mycket vackert teck nad kust med berg, floder och namn. men i verk tigheten är derstädes vetenskapligt så godt som ntet faststäldt, kartorna äro ritade efter uppsfter af de europeiska handelsfaktorerna. vh dessa känna landet ej längre än på kanonskotthåll. Här finnes arbete förlärde! Expedirionen har nppårag att i främsta rummet tåga uppför Koango-floden och utforska denna flods område. Hon går långsamt och säkert framåt knyter bekantskaper med infödingarne inhemtar upp !ysniogar om länderna och folken idetime gör sig hemmastadd i språken och hoppas att der fter, stödd på infödingarnes förtroende. komma desto snabbare framåt. Det synes benne förbe hållet att lösa mången etnografisk hemlighet. Så meddelar bon efter bestämda underrättelser ;tt i i det inre finnes ett dvergartadt folk som drifyer handel åt kusterna till. Vi skola emellertid endast tro. hvad ped ionens medlemmar sj Ivesett. Expeditionen börjades med en olycks vändelse; strax utanför utskeppningsplatsen på sfrikanska kuste led bon skeppsbrort. hennes instrument gingo förlorade och nya sådana må ste tillsändas henne. Den svåraste följden häraf var tidsförlns:en. Låtom oss hoppas, att denna början ej. må hafva varit något oudt varsel för fortsättningen och slute! Kyrka och skola, — Den högre qvinnobildningen i Ry stand, Enligt S:t Petersb. Zeitung har den komit6. som haft i uppdrag att uppgöra förslag till en bögre läroanstalt för qvinnor. redan fattat bestämdt besiut rörande denna anstalt allmänna plan och sarakter. så att endast några detaljer återstå att diskutera. Anstalten skall enligt komiråns plan närmast ha till uppgift att bilda lärarinnor så väl för de lägre. som för de högre klasserna flickgymnasierna ; åbörarinnorna skola derför välja ett bestämdt hufvadämne. hvars grundliga studerande är obligatoriskt för dem Dessutom finns det för alla sektionerna äfven allmänna ämnen; de förstnämnda skola läsas tre eller fyra sånger, de sistnämnda en eller två gånger i veckan. Undanteg eger endast rum för det larinska språk. t. hvilket väl icke är något special ämne, men likväl i alla sektionerna får sig nio immar j veckan tilldelade. Från latin erhålla erhålla endast de dispens. som välja den rena matematiken till sitt ämne; men dessa ha dere. mot icke rättighet att nudervisa i de öfre klas serna. Någon kurs i p-ykologi och i allmänhet i den teoretiska pedagogiken sommer ej att fin nas. utan skall endast pelagogikens historia läsas. Kursen är treårig, och icke blott flickor, utan äfven gifta hustrur ega tillträde till an stalten. Militäriskt. Krigiska e-perimenter i Frankrike, Den 12 dennes gjordes i Malmaisonparken i Paris under general Princetans ledning rön med en ståitrådsbros anläggning och bärighet. På 8 tim mar blef bron färdig. En kanon med allt sitt tillbehör, en tyngd af mer än 2000 kilogr., för des i bästa ordning öfver den 40 måtres låugbron, utan att riugaste skada skedde å ståltråd. linorna. Handra man passerade honom i språng marsch och han uthärdade äfven fullkomligt denna tyngd. — Den 23 dennes skola vid OCherbonury försök anställas med en jattetorpedo af gjurjern, hvilken skall laddas med 20 centner krut För detta ändamål ämnar man uppoffra ett ångfartyg. Le Råquin, som på senare tiden enda-t beg-gnats till tjenstgöring i hamnen. Det har nu blifvit betydbegt förstärkt och bspausradt. på det att man må kunna konstatera torpedons yttersta kraft. Urnrpfinningar. Samtidig telegr.ferivg i motsatt riktning på samma tråd. I en romersk tidning för den 29 Mars meddelas följande: I dessa dagar ha försök anstälts med det af telegrafiaspektören Vianisi uppfanna systemet. Han bar nemligen nttärkt ett sätt att på samma tråd samtidigt telegrafera i motsatt riktning. och detta efter en annan metod än den af amerikanaren Stearns uppfunna. Då denna erfordrar helt avdra maskiner och instrumenter än dem. som nu begagnas på våra telegrafstationer, ken deremot Via nisis system användas på de i Italien införda Morseska apparaterna. Endast några obetydliga förändringar. hvilka för hvarje apparat kosta omkring 50 francs, behöfva göras på dem.