Aftonbladet – 22 april 1874, sida 2

dertill känner jag henne tillräckligt; hor äter middag här med 8:t Croix, Detär er stor skilnad, som ni vet, emellan att gör: tillfälliga bekantskaper och att skaffa sig vänner. Kom, kapten de Vigne! Jag skal inte längre pröfva ert tålamod; finge ni ej genast göra den nya skönhetens bekantskap är jag säker att ni under jagten beginge några dårskaper, skrattade den unga ladyn af Euston Hollows, vändande hästens huf: vad i riktning mot stället, der. Trefnsis satt. Hon. var granh och ståtlig, som den häst hon red; i den tätt åtsittande ridjackan framträdde bysten i hela.sin junoniska formskönhet; den lilla, endast med en hvit fjäder beprydda hatten, skymde intet af den rena profilen; ögonens bländande glans och de penslade läpparne skulle försatt en Ve: lasquez eller Titian i hänförelse. Strålande var hor, och hon försummade heiler intet tillfälle att Jåta sin medvetna fägriag fram stå i sin fulla glans. För en skarpare granskning än de Vigney — han, som nu var van vid de sydländskt glödande skönhetstyperna — skulle möjligen kindens rosor och de svarta ögonbrynen förefallit konstgjorda och gifvit henne en anstrykning af aktris eller lorette; men de Vigne såg intet, som störde hans ögonblickliga förtjusning, utan regerades blott af otålighet att få göra hennes bskantskap. Så rusa vi i tanklös yra emot värt öde och gripa begärligt den silkestråd, som tillfället utkastar och hvilken kanske en gång skall med bojans jernkraft fjettra vårt lif i tvång och olycka. r H Tage ko hon i ytter er ogereradt benämndeg I gattrioj a MA en teter, bland hvilka hond kräft sf sin skönhet syntes herrska med en drottnings suveränitet, Hon helsade de Vigne med ett nådigt of nde, och han intog itan tvekan med hela värdigheten af si Stverlägsenhet. ; Och .det Oräbbliga Ten hvaraf han. synnerligast-bland rivaler var iå Thaktigt iv plats vid Trefusis högra si