att den ger sin man en riklig bergning och kunde man bara afsäga sig all verldens flärd och fåfänglighet, så hade man på den a ett vigtigt klöfverbete att vänta som ön. i Du kommer nog att lefva på klöfver ändå, min gosse, lita på det, sade de Vigne. Men lyd hellre din böjelse och tag det som mindre är, än att betvinga dina naturliga anlag; öfveransträng dig ej med läsning, Curly! Ett sjukligt studerande är som när man göder gässen till gåslefverpastej: ett enda organ utvecklas på bekostnad af alla de andra, Med gässen vinnes dock ett gynsamt resultat, ty deras lefver blir verkligen läcker, då deremot en bokmals hjerna, när den öfvergödes, sällan kan producera nägonting, som vore värdt att sätta på papper. Ja, återtog Curly med en suck at atund. Om man skulle börja att jemföra, undrar jag hvilkens kunskap vore af mesta värdet: min gamle kusks, som i sitt fack är en mästare, men derutom ej kan skilja en Creswicks taflazsfrån en Rubens eller öfversätta Comment Vous portez-vous, eller din, du som vet allting på dina fem fingrar från och med sista paragrafen i budgetan till och med bästa konstruktionen af nutidens eldvapen. De Vigne skrattade. Naturligtvis kan en menniska, om han fått en emnla förstånd, inte lefva utan att odla det, och hvar och en har sin smak. Om alla hästar skulle löpa efter ett möl, skulle ja de flesta komma till korta. Hvarför är du iote lik mig? Jag går min egen väg och bekymrar mig ej om hvad annat folk tycker. Hvarför jag ej är lik dig! upprepade Curly med ett hjertligt skratt; hvarför är inte vatten lika bra som vin sller min gamle uppassare lika vacker som lilla Rosalie? Tror du inte jag skulle önska att vara som du, i stället för en stackars medellöa yngling, bunden vid pligterna mot sin familj och förvisad till landet, så snart han vågar sticka sin näsa ut istadslifvet. För tusan, de Vigne, huru angenämt du måtte till