zaptenen vid fortifikationen ÅA. L. Billmansons :eserapport 1871—72. (Forts. o. slut.); Undertelser från Ryssland: Värppligtslyg; Officiella underrättelser. Berättelsen angående Stockholms kommunalförvaltning år 1872. (Femte årgången.) För hvar och en, gom åstundar att taga noggrann kännedom om hurvudstadens kommunalstyrelses omfattande och invecklade verksamhet, utgör denna serie af berättelser en särdeles god vägledning. De äro med så stor omsorg utarbetade och sk Bskådligt och fullständigt uppställda, att de härutinnan icke lemna vågot öfrigt att önska. Antagligt är emellertid att ganska få af hufvudstadens invånare om dessa berättelser, med sina talrika tabeller, taga någon kännedom, och erkännas måste, att de icke utgöra någon lättläst lektyr. Då likvisst i dessa berättelser ganska mycket förekommer, som är af stort intreese, skola vi ur dem senast utgifna meddela det väsentligaste, och antaga vi att af det som sålunda meddelas, ehuru i en sammanträngd form, skall blifva åskådligt, att stadsfullmäktige — eller rättare sagdtledamöterna i de särskilda delegationerna — utveckla en ganska betydande verksamhet, hvilken ager mycket arbete samt mycken tid och omtanke i anspråk. Stockholms inkomster och utgifter appgingo under år 1872 till... 4440,900 kr. 4393 700 kr. 1871 ... 4716 800 4 386 500 1870 ... 4642 800 4.362 900 ) Vi föreställa oss att ganska många vid anblicken af dessa höga summor yttra eller tänka: det är alls icke underligt ait debetsedlarne äro så stora och att kommunalatskylderna uppgå till så högt belopp ; men verkliga förhällandet är likväl, att om icke hufvudstadeus förvaltning hade andra ganska betydliga inkomstkällor, ekulle antivgen nyssnämnda utskylder blifvit vida högre eller ock utgifterna måst betydligt reduceras. Såsom kommunalutskylder uttaxerades: för 1872 lärs behof 1.410.500 kr.. afkortades 67 400, behållen atgitft 1297 900 kr.; för 1871 års behof 1.383,700 kr., atfkortades 79 600, behällen afgitr 1 274 700 kr.; för 1870 års behot 1368 100 xr., afkortades 84 200, behållen afgift 1.257.500 kr. Det torde böra erinrag: att från början af är 1869 u:går kommunalskatten å fastigbet med 1: 50 och fastighetsskatten med 2: pr 1000 kronor af fastighetsvärdet, men at sistnämnda skatt ingå i regeln 277.500 ärligen till kommunens gemensamma behof hvarefter öfverskottet tillföres fastighetsfonden (som 1872 uppgått till 465.700), med hvars bildande afses att vid beräknad tid åstadkomma likställighet melllan fastighetsoch icke-fastighetsegare i afseende å beskattvingsgrunden; vidare att kommunalskatten (för inkomst af kapital och arbete) utgår med 3 kr. ä riksdalern af 2:a artikelns bevillning, att efter samma beräkningsgrund utgör folkskoleafgifien 55 öre, samt slutligen attpersonel afgift för fattigvård utgår med 75 öre för hvarje mantalsskrifven persov, som fyllt 18 år. Tillser man nu huru de ofvan anförda uttaxerade summorna drabbat de olika beskattningskategorierna, så är utan tvifvel Ynärkligast att af de påförda kommunalafgifterna kapital och arbete (efter II art.) uppgående 1872 till 1,080,900: atkortades 45.700: 1871 1.0388,700: 54,500: och 1870 1,017,300: 58.400 kronor samt för personel fattiqvård (75 öre personen) uppgående 1872 till 60400: afkortades 20.500: 1871 59900: 22 300: och 1870 59,000: 24.500 kronor. Häraf visar sig både att det ekonomiska. välståndet är i stigande, och att till följd leraf afkortningarne minskats. Tillses nu vidare hvilka inkomstkällor communen har utöfver de ofvan anförda, så visar sig att de förnämsta varit: af handel och sjöfart år 1872: kr. 935 400, ir 1871: kr. 897,000 och år 1870: kr. 787,200 brutto); af tolagsersättning år 1872: kr. 528 900. år .871: kr. 482,200 och är 1870: kr. 430,000 netto); af bränvinsförsäljningsafgifter år 1872: kr. ;30,300, är 1871: kr. 318,100 och är 1870: ;r. 309,500 (netto). I afseesde på sist anförda inkomstpost tunna vi icke undertrycka den anmärknin en att, om bränvinsförsäljningen vore änlamålsenligt ordnad, skulle den hafva beedt kommunen en vida högre inkomst. Erännas bör likväl att en sädan anordning är örknippad med vissa svärigheter. Etticke betydligt antal personer ega sedan gamnalt utskänkningsrättigheter, hvilka uppöra först med innebafvarnes död, eller efer träffadt aftal, då aflösning måste bevilas. Stadsfullmäktige hafva också för inösta utskänkningsrättigheter utbetalt uner de tre här ofvan angifna ären resp. 2,900: 23,700: och 24,800 krouor, och afigten är, att då de gamla rättigheterna pphöra, organisera bränvinsförsäljningen å ett ändamålsenligare sätt. Men vi hysa en öfvertygelsen att nämnda försäljning edan kunnat göras mera ivkomstbringande, tan att de gamla utskänkningsrättigheerna behöft rubbas. Detta uttalande gruna vi på den erfarenhet, som vunnits i Göeborg. Der bildades 1865 ett utskänkingsaktiebolag, hvilket började sin verkamhet med att öfvertaga 40 utskänkningsättigheter, hvaraf likväl endåst 23 begagades; 1872 innehade bolaget 61 sådana ättigheter, af hvilka 42 disponverades. Sistämnda år erlades af bolaget för de 61 rätigheterna till stadskassan den bestämda afiften — 120,000 kronor, men då bolaget icke ildades för att bereda aktieegarne någon inst, så erhöll stadskassan dessutom 86,100 ronor, utgörande årsbehällhingen på bolagsörelsen. Kommunen hade således — obeiknadt den inkomst, som afgifterna för inateringsrättigheterna lemnat — erhållit 06,100 kronor för utskänkningsrörelsen, då ufvudstadens kommun för härvarande utsänknings och minuteringsrörelse samma r i behållen afgift hade 330300 kronor — ller, om ersättningen för inlösta utskänkingsrättigheter tillägges. 353,200 kronor. likheten i inkomst blir dock mera pålande, om man tager de båda städernas slkmängd till utgångspunkt för jemförelsen. nslås Göteborgs folkmängd till 57,000 perner, så falla i jemnt tal 3 kronor såsom komst ensamt af utskänkningsrörelsen på varje person der. Anslås folkmängden i tockholm till 143 000 personer, så falla i mnt tal 2!2 kronor såsom inkomst af både ;skänkningsoch minuteringsrörelse på varje person här. Det är emellertid otvifvelaktigt att bränTES TIERP ) ERE FORSS, BYS SPANA 0 af ES EN. PD