Aftonbladet – 20 april 1874, sida 2

na 0) 8 OO hålla ett bleklagdt nej, den auvdralD j längre ropa allt eller intet. De nyava de ;n om hösten 1872 tycktes vid första an-a licken minska revisionens utsigter i för-la undsförsamlingen, men ökade i s:ället ma-n oriteten för en mera moderat författningsa evision. Ioom årets utgång hade den nyalri örbundsförsamlingen uppdragit ät förbunds-d ådet att framlägga nytt förslag till revi-e: ion af förbundsförfattningen. Öfver resulatet af det sålunda förnyade reformarbeet var det achweiziska folket i går kalladt tt genom allmän omröstning fälla sin dom. Ti skola i en följande uppsats betrakta det ya förslagets innehåll och syfte. Times korrespondent i Paris lemnar fölande underrättelse om de förhandlingar inom ranska kabinettet, hvilka föregingo regeingens uppträdande mot Libert och Union amt justitieministern Dupeyres cirkulär till eneralprokuratorerne: De communiques, som blifvit tillställda iberte och Union, samt cirkuläret från jutitiemiaistern voro den sista verkan af den nhemska ministerkrisen, hvarom så mycket lifvit ordadt. Några medlemmar af kabiiettet höllo sig fast vid de ksigter, som föräktats af Union, och visade synbart missöje med de communiques, för hvilka. de ämnda tidningarna varit föremål. Andra nedlemmar af kabinettet ifrade deremot för trängare och mer direkta Atgärder. Devatten, som började i konseljen den 9 den1es, slutade icke förr än den 12 och för Iröjde i två dagar hertigens at Broglie resa ill Eure, af hvars generalråd han är med em. Marskalk Mac Mshon talade emot iem, som fordrade strafflöshet för de tidnin sar, hvilka fått varningarna, och det var icke örr än i söndags, vid konseljens slutsamnanträde, som man antog Dopayres cirsulär och varnisgsrna till de båda tidninvarne. Detta cirkulär, hvilket utgått från ;n legitimistisk medlem af kabinettet, betrakas i härvarande politiska kretsar som ett avis på, att ett. högtidligt erkännande af septennatet hädanefter blir ett vilkor för att kunna sitta qvarimarskalkens kabinett. Denna nyhet och regeringens energiska nkllning cha blifvit mycket gynnsamt mottagna af allmänna opinionen. Då regeringens medlemmar blifvit tillfrkgade anvående denrma sak; ha de utan tvekan förklarat, att regeringen beslutit fortgå ännu bestämdare i samma riktning, och att det örsta steg, hon kommer att tags, skall följas af andra ännu strängare Bland depu terade, sem qvarstannat här, och personer, som lifligt intressera sig för parlamentari: ska förhandlingar, har egnats myckenupp märksamhet åt de följder, som regeringens åtgärder kunna hafva på de parlamentariska partiernas inbördes förhållande i numeriskt hänseende; och det säges, att innan nationaliörsamlingen åter sammanträder, skola ledarne visx hvilken ställning de partier, som de representera. komma att intaga gent emot regeringen. Säkert är att det extrema legitimistpartiet företer stor. oreda och att en af dess ledande personlig . heter i går öppet och ifrigt beskyllde re-. geringen att hafva gjort en antimonarkisk statskupp. De franska generalråden börja de den 18 d:s sina öfverläggningar och meå anledning deraf hafva några af ministrarne begifvit sig till provinserna för att sitta i de generalråd, af hvilka de äro medlemmar. Vid generalrådets öppnande på Corsica har en demonstration mot dess president prins Jeröme Napeleon, blifvit satt i scen. Till följd af den hållning :prinsen--på senaste tiden intagit gent mot ex-kejsarfamiljen på Chiselhurst, uteblefvo 44 medlemmar från mötet, och församlingen, som endast bestod af 18 personer, kunde derför icke konstituera sig. De bonapartistiska tidningarna anbetalla derför prinsen att så fort som möjligt nedlägga sitt embete, som det anstår. hans höga ställning och Corsicas intressen. — Privsen föredrog emellertid att proponera de 18 medlemmar, som satötyck stt deltaga i mötet under hans presidium. att utfärda ett cirkulär till sina 44 frånvarande kolleger för ati förmå dem att in finna sig. Efter en mycket liflig diskussion drogo sig dock de 18 tillbaka, utan ati bafva fattat åågot beslut. Äfven i sjelfva Frankrike-har det kommit till mer eller mindre stormiga uppträden. I departsmentet Lot tillät sig sålunda en medlem att interpellera prefekten angående den nya mairelagen, men fick intet annat svar, äl att. generalråden icke finge blanda sig ipo litiken.--I Marseille höll presidenten i geralrådet Labadi6 ett tal; som ledde till att salen måste utrymmas. Han utvecklade remligen huru som det i regeln gick illa för de församlingar, som voro valda genom allwän rösträtt. Folket väntade, att generalråden skulle göra sig still tolk för des missnöje. Talaren kporde derefter, om map ville föra Frankrike tillbaka till kejsardö mets dagar, och förklarade att generalrådet hade rättighet att uttala sina önskningar angående muvicipallagen, liksom öfverhufvud om allt som angick den allmänna ad ministrationen. Slutligea anmärkte Labadie att situationen blefve allt värre, att landets intressen ledo af det provisoriska tills:ånde och att den enda utvägen vore att tillfråga landet genom allmänna val, samt att republiken var den enda nödvändiga och möjliga regeringsformen. Prefekteu Tracy förklarade, att han vore förberedd på denna manifestation. På senare tider., sade han söppna icke politiska församlingar sina förbandlingar med. dylika opinionsyttringar, hvilka kräska lagen, under sken af att respektera den. Han slutade med ett yttran de om att han ville underställa -regeringen hvad som händt, på det att hon måtte besluta hvad som borde göras. Från Ahörareplatserna ljödo nu ropsn: Lefve presi denten! Lefve Frankrikel Lefve republiken! Larmet blef så starkt, att det var omöjligt att göra sig hörd, hvarför be fallning gafs att utrymma salen; men be fallningen åtlyddes endast ofuilständigt. Oväsendet började ånyo, och nu utjagader alla åhörarne utom tidningsreferenterne. Flere radikala medlemmar samlade sig emel lertid omkring Labadi6 och lyckönskade honom, i det de tillade att prefekten öfverskridit sina rättigheter och gerom sitt tal sjelf gifvit signal till en skandalös manitestation. I staden var allt lugnt. Föratvarande kejserlige ministern C1e nent Duvernois, som är direktör för spanska territorialbarken i Paris, blef jemte ; ina kolleger i styrelsen för banken arre-: sterad den 14 dennes, som det tyckes tilll: öljd af. en rättegång, som blifvit anbän-! riggjord mot styrelsen af delegeraden från Madrid, Illan. Duvernois befann sig, enigt Gaulois, i Florens, der. han på bankens vägnar hade kontraherat ett lån på en mil ion francs och ett annat ännu större lån mm men sm — Cs BR FR MD MM I Mm ÄR AR AR färg sillian ! Mottag mina förbindligaste tacksä