å er sida; jag har rätt att skänka det förtroliga du-ordet åt min sons andra mor och att höra det sjelf a? modern till min enda dotter, och, du kan vara viss på -min syr sterliga vän — att jag inte ämnar afsvå från dessa ljufva rättigheter. Arthur Bluhm kysste med ridderlig artighet handen på sitt ideal, och Inga mottog med ett lycksaligt leende beviset på att hon nu fått en sann vän i sin fordna tillbedjare. Hon andades lättare efter det korta samtalet och tyckte gig icke längre generad liksom förr af umgänget med dex man, som hon så högt värderade. Under detta samtal hade Göran Adler haft ett annat med syster Kajsa bakom ssrenhäcken, dä hon återvände från sina Yåejeribestyr för att deltaga i samqvämet ned de öfriga. Syskonen framträdde nu under den lifligaste skärmytsling. Ja, si du håller då med alla, som hålla mot bror din, det vet jag ju sen gammelt, men berrarne Biuhm både far och jon prata i fåvitsko, säger jag, och det vill jug kofva. N8, hvad lofvar farbror Göran ru då?sporde Viola, i det hon-vävligt, emekande dansade bort från Ejnars sida 4ll den gamle vännens. --Jo, de ha satt upp dokumenten härsan och tvärsan för att skilja på en blifvande eganderätt som blifvande äkta makar, och för att betrygga ditt i boet -medförda gods och guld, kära Viola; men jag kallar det för dumheter alitihop, så länge vi svenskar ännu dras med skammen att inte ba en lig om gifta qvinnans rätt. Hur gjorde inte din egen far med mammas vackra Fagerhult, som var så fiffigt undantaget af din salig morfar? Ack, ingen qvinna kan mäta sig i usel listighet med en man, och får du en dälig karl i Ejuar, så inga nuv