SUEVEM SE UME) 20 Skeppsbron. STOCKHULM den 17April. Frågan om ett seminarium för bildande af elementarlärare. IV. Enligt komiterades mening böra så väl janstaltens direktor som seminariiskolans rektor, i likhet med elementarläroverkens rektorer och af samma skäl som dessa, utan föregående ansökning eller förslag al K. M:t på viss tid förordnas. Båda dessa embetsmän torde efter komiterades antagande i vanliga fall komma att bland seminsriilärarne utses, Vi fästa oss här ej vid komiterades lilla förbiseende af nu gällande skolstadgas 95 , der det heter, att K. M:t förordnar rektor vid högre elementarläroverk, efter det eforus med underdånigt förIslag inkommit, och hafva ej heller för öfb j Å rigt några synnerligen atarka invändnivgar mot komwiterades mening i denna del. Deremot nödgas vi alldeles förkasta deras i den närmast följande punkten uttalade Baigt. Till direktorsbefattningen, heter det der, hafva komiterade ansett läraren i pedagogik vara genom hela sin ställning företrädesvis lämplig, alldenstund denne å ena sidan ensam bland sgemirariilärarne komme att stå i direkt lärareförbållande, till samt liga kandidaterna och å anåra. sidan icke representerade näget visst af skolans läro ämnen, utan pedagogiken i dess helhet. hvars allmänna grundsatser han borde söka göra lefvande i anstaltens hela verksamhet. Vi tillstå, att vi sällan funnit en vigtig förslagsmeniog — såsom denna onekligen är — fotad på så lösa grundvalar. Först och främst påminna vi derom, att det här är tal om ett föreståndare-embete, hvars innehafvare skulle, jemte det han åtmin stone i vanliga fall tjenstgjorde såsom I öfverlärare, i första hand leda och öfver vaka anstaltens hela verkgamhet. Hvad man härvid har att tillse måtte väl vara, att inga andra ifrågakomma än de, som, jemte tjenstemannaduglighet och lärdom i ovanlig grad, ega de särskilda karakterens och hufvudets egenskaper, som äro nödvändiga för en styresman. Här tyckas sådana vara erforderliga i högst betydande mån, framför allt nnder den första tiden af anstaltens tillvaro, då det ju, enligt komiterades eget påstbende, är fråga om en ny. hittilla i värt land ekänd iostitntion. Men komiterade tala ej ett ord om några chefs egonskaper. Pedagogen är företrädetvis lämplig, derför att han står i lärareför.) hållande till samtliga kandidaterna — hvilkas antal enligt komiterades förslag aldrig I får eller ens kan utgöra mer är 40 i sender — och derför att han icke representerar nbigot visst af skolans läroämnen, d. v. . icke står i lärsreförhållande till kandidaterna, när det gäller seminariianstaltene hufvuduppgilft, som är skollärares. praktiska utbildning för deras kall. Oss veterligen har det aldrig varit ifrågasatt, att rektorer vid elementarläroverken skulle utses bland de lärare, hvilka etå i direkt lärareförbållande till det största antalet lärjungar. .Komiterade sjelfva bry sig, då det är fråga om rektor vid seminariiskolan, så litet om detta förhållande, att de helt enkelt och utan spår af tvekan antaga, att denne bör vara en bland öfverlärarne, ja de påstå t. o. m., såsom vi sett, att denne rektor, om läraren i pedagogik icke skulle kunna eller vilja tjenstgöra som direktor, torde vara den lärspligaste att sköta äfven direktorsbefattningen, om han nemligen eger de för rektorsembetet erforderliga ejenskaperna. I synnerhet om nu samme man redan såsom öfverlärare vore en af de mert betungade, så lär han säkerligen ej kunna påräknas för mycken undervisning i öfningsÖ ämnas till direktor. skolan, och likväl torde föreståndarens direkta lärareförhållande der vara af en ofantligt mycket större betydelse än i sjelfva seminariet. Att en vetenskap sågom sådan skulle i större mått än andra ega kraft att meddela chefsegenskaper torde icke kunna visas. Vis serligen qvarstår i skollagen ännu alltjämnt följande stadgande: För att kunna nämnas till rektor vid elementarläroverk, fordras att hafva aflagt latinskt disputationsprof ; men der tillägges lyckligtvis: så vida ej K. M:tiförekemmande fall nådigst finner för godt derifrån frikalla, Som hvar och en vet, har K. M:t flere gånger tillåtit sig en sådan frikallelse, och vi hafva icke bört, att de sålunda tillsatte rektorerna skött sina åligganden mindre väl och samvetsgrant än deras ämbetsbröder, som aflagt det latinska disputationsprofvet. Att detta stadgande — ett bland vår skollags många lyten och anakronismer — så länge fått gälla som lag midt under de högljudda klagomälen öfver brist på fullt dugliga rektorer och rektorsämnen, är onek ligen ett ganska egendomligt tidstecken. Att föreskriften ej varit utan betydelse, framgår deraf, att mer än hälften af de nu varande rektorerna vid våra högre elementarskolor äro lektorer i båda eller ettdera af de klas: siska språken, och att man. enligt saköns natur äfven framgent nästan tvingas att gifva klassicitetens målsmän ett visst företräde vid rektorsutnämningar. I fråga om rektorsplatserna till de lägre elementarläroverken synas dispenser från det latinska disputationsprofvet jämförelsevis sällan ifrågakomma. Men vi återvända till komiterades pedagog. Enligt vår mening hade man af flere skäl snarare kunnat vänta ett uttalande i den riktningen, att denne icke borde utKomiterade sjelfva STAR ed ag, taste ar varna Sanslös fördes fru Inga till hotellet af sin dotter och häradshöfdingen. I flere dagar sväfvade den bårdt pröfvade qvinnan mellan lif och död. Ejnar, som fått ett! telegram från sin olyckliga fästmö, befann. sig snart i Stockholm med råd, tröst och) bistånd. XL. Vid en minnesvård.