Aftonbladet – 16 april 1874, sida 3

sakningen så kort-som möjligt, på det att den anklagade : måtte få hemta krafter till nästa förhör. Han är qväsf, den böfven!s mumlade en röst ur bopen. Läsarepresterna ha fött fatt i honom ! hånade en annan. Sätt -fångdrägten på hönom, det ska krya upp Kapafjen! skränade en tredje. Ordningens väktare sökte förgäfves tysta de stortaliga. Man började redan anställa värmare räfst med en och annan af de oro ligaste. När Melcher Wiske återkommit i sitt fängelse, di le hån till hälften medvetslös ned pE goltvet, lutade sitt bufvud i händerna, hvilka han stödde mot en stol och suckade i djup förtviflan: Förbarmande Guäd!... Jag har förtjenat allt (Forts)