Aftonbladet – 16 april 1874, sida 2

för att införa officiösa meddelanden. Hela första sidan af Norddeutsche Allgemeine Zeitung är i allmänhet och med högst få undantag redigerad af tjenstemän i rikskansliet och utrikesministeren, Några af upp: satserna på denna sida äro afsigtligt tryckta med andra stilar än de öfriga, för att de skola framstå som officiösa artiklar; men de flesta äro hvarandra lika från typografisk synpunkt betraktade. Skilnaden i detta hän:) seende beror på det afsedda politiska ändamålet. Redaktionens arbete börjar först på de ställen, som ingen läser, nemligen på an: dra sidan. Med ett sådant redaktionssätt böra icke aktieegarae kunna göra dåliga affärer. Men vida större är regeringens inflytande på landsortspressen, och det låter särskildt förnimma sig i tvenne riktningar. Stundom lyckas regeringen finna tidningar, som iro villiga att införa, såsom privata uppnratser, officiella artiklar, som direkt tillställas dem och i detta fail understödjer regeringen dem, till exempel genom att förskaffa dem telegram, annonser o. g v. För att skaffa biträde af åylika tidningar, resa regeringstjenstemän ofta omkring i de annekterade provinserna. Vanligen vinna de icke alli .j hvad de önska; de mera aktade tidningarna bruka vägra att gå in på dylika aftal, och det är i allmänhet blott mindre betydande tidningar, som äro villiga att uppoffra sitt oberoende för en liten ekonomisk fördel, För fatt lyckas ined de mer framstående tidningarna måste man använda ett annat medel, nemligen de indirekta meddelandena. För detta ändamål fannos för icke länge sedan i Berlin tvenne byrber: den ena i inrikesministere2, den andra i utrikesministeren. j Men den venighet, som ibland uppstod tel Jlan de båda ministårerna, förorsakade motsägelger i de otficiösa meddelandena, så att standom ett meddelande, som uppgafs vara officiöst, bestreds af ett annat också officiöst. Oredan blef slutligen så stor och odräglig, att man mäste upphätva den ena af desså ; byråer. Den nuvarande byrån lyder under ntrikesministåren opb styres al ett legationsråd vid namn Ågidi. Alla de trådar, som förena pressen med regeringen, utlöpa 1 denne mans händer; I denna byrk infinna sig korrespondenterna till ländsortstidningarna, för att erhålla nyheter och delgilvas de betraktelser, som äro afsedda att bland folket framkalla en för regeringen behaglig opinion. Dessa kortespondenser ins ryckas i ländsortstidningarne midt ibland andra meddelanden; enda skilnaden är, att de, enligt tyskt bruk, ärö försedda med ett särskiljande tecken, hvars betydelse som Hämnsignatur endast tidningsredaktören känner. Korrespondenterna erhålla ofta arvode både af regeringen och den tidning, till hvilken de skrifva, och röna roycken uppI märksamhet af regeringen. Den elsassiske deputeraden Teutsch, som förde ordet för sina landsmän i tyska riksdagens sämmanträde den 18 februari, har från damerna i Miblhansen mottagit en brensbild, föreställande Elsass, hvilken öfverlemnades till honom med följande skrifvelse: Vi bedja er att mottaga denna bild af Elsass, för hvars känslor ni varit en så vältalig tolk, af det gråtande Elsass, som i förtröstan till sin goda rätt hoppas och väntar. Vårt erkäpnande sträcker sig till alla dem, som i öfverensstämmelse med er på ett så värdigt sätt uppfyllt sin mis sion, Vi bedja er att uttrycka vår tacksamhet för dem och mottaga vår försäkran att vi hysa den svörsta aktning för dem? Bland de många bevis på erkännande, som Thiers rönt för de tjenster, han bevisat sitt fädernesland, särskildt efter kejsardömets fall, har säkert intet gladt konom så mycket som en gåfva, hvilken han för några dagar sedan erhöll från i Japan bosatta landsmän, En deputation af fyra personer hade fått i uppdrag att öfverlemna ghfvan, som bestod af några i Yokohama förfärdi gade prydnader, jemte en adress, som i få, men sanna ord uttalade hvad till cch med fransmän i detta sflägsna land anse gig vara skyldiga honom för det han uträttat i politiskt, socialt ech financielt hänseende för det af krig och andra olyckor så svårt hemsökta Frankrike. Daily News gör med antedning af denna hedersbetygelse några rätt träffande anmärkningar: Det finnes, säger tidvingen, så föga af det heroiska, enligt detta ords vanliga uppfattning, i Thiers skaplynne och lif, att verlden blott är alltför benägen att förbise den ovanliga beskaffsnheten af de tijenster, han gjort Frankrike. Det är knappast för mycket sagdt, att ända till upprättandet af den nuvarande republiken var alltid ett visst hån blandadt i de flestas erkännande af Thiers politiska kapacitet. I vår tid har deck ingen annan statsman till den grad vuxit upp ur hemjorden, kanske med undantag af grefve Oavour och Abraham Lincoln. Men trots all den förtrolighet ech hängifvenhet, hvarmed Cavonr behandlades af befolkningen i Tnaris, framträdde dock i hans sätt att vara temligen tydligt sjelfmedvetandet om den andliga öfverlägsevhet, för hvilken opposi tionen rätt ofta fick böja sig. Abrabam Lincoln var å andra sidan en afgjord personifikation af Vesterns anda: till en viss erad bratal, men dock humoristisk, poetisk och stundom melankolisk i förenivg med en viss värdighet till och med i hans yttre enkelhet. Men Thiers är absolut danad eftermönstret af den typiska bourgeoisien. Sål fyndig, så klok, så moderat i sina sträfvan-) den, så oförbehållsam i sitt bedömande af män )med orena bevekelsegrunder, så full af orubblig tillit till sitt Jands öfverlägsenhet och så omotståndlig, när han talade till dess beröm, att han i långliga tider måste för sitt folk framstå som en idealiserad symbol af bourgeoisie-naturen istatslifvetstjenst. Emellertid var ingen blind för hans fel och illu sioner gjorde man sig svårligen om honom. Trots den stora vältalighet, ban redan för fyrtio år sedan utvecklade, och oaktadt han flere gånger under de oroligaste törhållanden varit Frankrikes premierminister och oppositionens ledare, sä skulle verlden, om han dött före kejsardömets fall, aldrig ha lärt känna hans verkliga duglighet. Om han aflidit vid 70 års ålder, skulle man erinrat sig honom som en rask, fyndig, tetmligen ostadig politiker, som genom en ovanlig begåfning och omständigheternas makt kommit att intaga en upphöjd ställning. Före kejsardömet visade han sig ingalunda som en verkligt stor statsman. Under kejsardömet voro de flesta råd, som han gar Frankrika i sina tal, långt ifrån goda. In sen anade, att han var den man, som skulle säkert och lyckligt föra Frankrike genom ;n kris, större än någon af dem, sor hotade let i Richelieus och Mazarins dagar. Pr Den franska katolska föreningen hvars talrika medlemmar utgöra ett bevis för den omfattning ultramonantismen och bizotteriet på senare tiden vunnit i Frankrike var nyligen i Paris hållit sin tredje konzress, hvilken bivistades af ett stort antal leputerade. Konxressen öppnades dermed utt ordföranden Chesnelong uppläste ett teegram från påfven, i hvilket denne tackar öreningen derför att äen så ifrigt förfökar, att den och staten kola underkasta sig ang LR are ÖJ mv 2 kn