Aftonbladet – 14 april 1874, sida 3

, Fast insändaren häraf räknar sig bland deras antal, som ifrigt önska ett förbättradt konsularväsen och erkänner behofvet deraf. kan han dock, Jaf den åberopade artikeln uti eder ärade tidning, icke finna, att konsul Clausen i Calais, I genom sitt uppträdande i denna sak, har gjort sig skyldig till så mycket klander som deruti I kommer honom till last; ty eder insändare medgifva ju sjelf. att den famösa domen af han. elsdomstolen i Calais har tillkommit på grund af det af hr Carl Palmgren i Luleå utfärdade I dokumentet af den 30 Juli 1873; men det är väl ljust tillvaron af detta dokument, och endast J detta. som har föranledt hr Clausen, i egenskap af konsul, att tillråda rederiet af Josephine att afstå ifrån ett vidare processande i FrankI rike och i stället hålla sig till hr Palmgren i Luieå för den lidna skadan. ett tillstyrkande af hr konsuln, som tyckes hafva krönts med all framgång, alldenstund upplyst blifvit att hr Palmgren fullgjort sina åtagna förbindelser till kapten Andersen; alltså förefaller det insändaren häraf. som skulle Josephines rederi hafva större skäl att berömma än att klandra konsul Cliausens uppträdande här vid Jag. Hvad nu åter beträffar de vådliga följderna af detta tvistemål, hvilka förespås hädanefter skola drabba vår trävarnuexport och skeppsfart på Frankrike derigenom att konsul Clausen varit orsak till processens nedläggande utan appell, och att den famösa domen af handelstribunalet i Calais dymedelst skulle anses hafva vunnit kraft af prejudikat för alla hädanefter till Frankrike skeende trävaruexpeditioner, så kan väl detta endast förnuftigtvis antagas hafva sin tillämpning uti fullkomligt analoga fall, d. v. s. der en sjökapten lyckas utfå af aflastaren ett dokument sådant som det hr Palmgren utfärdat; men dylika intyg måste hänföras till de allra sällsällsyntaste undantag — åtminstone har insändaren af dessa rader, som sjelf är trävarnexportör, nästan aldrig hört talas derom. Detta ovan liga intyg. och icke konsul Clausens uppförande. torde således närmast få bära skulden för de uppståndna svårigheterna; men om man på närmare håll skärskädar saken, skall man lätt finna att ett missförhållande är rådande vid expeditionen af våra trävaror, och att detta möjligtvis äfven kan hafva framkallat det Palmgrenska dokumentet, liksom det ock är orsak till de oupphörligen förekommande protesterna och kontra protesterna emellan hrr sjökaptener och trävaruexportörer, nemligen den outredda frågan om rena konnessementer, hvarmed menas ett konnessement, undertecknadt af kaptenen utan någon reservation. örhållandet är nemligen detattkaptenerna icke önska ikläda sig någon onödig risk för de uti deras befraktade RS inlastade trävarornas qvalitet och beskaffenhet, hvarför de ock oftast be gära att få underteckna konnossementerna med den vanliga reservationen: qvaliteten obekant eller fri från skada-, eller någon annan dylik påteckning; men häremot opponerar sig i regeln exportören, alldenstund en dylik reservation från kaptenens sida anses innebära ett indirekt nedsättande eller klander af den inlastade varan. och faktum är, att många såväl större som mindre af våra köpare i utlandet neka att acceptera vexlar, dragna emot konnossementer med dylika påteckningar, åtminstone göra de det icke gerna utan speciella förbehåll rörande laddningarnes beskaffenhet vid ankomsten till lossningsorten, eller af konsiderationer emot välkända exportörer. Det dokument. som föregår konnossementet och hvarpå detta senare är baseradt. kall:s charterparty eller befraktningskontrakt. Om man läser ett vanligt sådant dokument. lärer man aldrig deruti finna ett enda ord nämndt om den blifvande trävarulastens beskaffenhet; men välaf hvad den skall bestå. nemligen bjelkar, sparrar. plankor, battens. bräder eller annat. innehållande enna handling i öfrigt endast bestämmelser rörande lastning och lossningsort. fraktbelopp och annat som står i direkt sammanhang med fraktslutet; men, som sagdt, ej ett enda ord om huruvida trävarorna skola utgöras af prima eller se kunda, tertia eller qvarta, om de skola vara torra eller våta. hvita eller mögliga; men sedan lasten blifvit intagen, framlägges till underskrift för kaptenen ett konnossement. af följande van liga lydelse: (ordagrant en kopia af det konnos sement, som kapten Andersen, förande norska driggen Josephine, undertecknade i Luleå den 80 Juli 1873). Shipped in good order and well conditioned. by N. N. on board the good ship called the N N. whereof is Master for this present voyage NN. N. now Ning in the Port of N. N. and boand for N. N. N.N. pieces of N. N. ete. as per specification on the other side. being marked and numbered as in the margin. sand to be delivered in like good order and well conditioned, at the aforesaid port of N.N. (the danger of the seas only excepted) unto order. assigns, he or they paying freight for the said goods and all conditions as per charterparty. In witness whereof the Master of the said vessel has affirmed to three bills of lading all of this tenor date, the one of whicl being accomplished the others to be considered void. N. N. the...... (sig) N.N. Nu frågas: kan man billigtvis begära att en kapten, under hvad förhållanden som helst, äfven då han ser, eller tror, trävarorna vara skadade, skall utan förbehåll underteckna ett dylikt dokument, allrahelst då det, likt det Palmgrenska konnossementet, refererar till specifikationen på baksidan, hvarmed ju alltså menas alla de olika qvaliteterna? Hvarför bibehålla de i texten oegentliga order: In good order and well conditioned? Sedan dessa blifvit borttagna, och hvarje trävaralast i konnossementet specificerad till stycketal och dimensioner, med sina dithörande märken. hvilket insändaren tror vara allt hvad behöfves, kan säkerligen ingen kapten med rätt och billighet neka teckna de s. k. rena konnossementerna I