Aftonbladet – 11 april 1874, sida 3

lor ur den klassiska skolan och antika sällsynta marmorblock underkastade. RIKSDAGEN. Båda kamrarne hafva i dag på f. m. haft sammanträden. Främst på Första kammarens föredragningslista stod i dag lagutskottets utlåtande i anledning af väckta motioner om vissa ändringar i gällavde stadganden angåerde dels mannens målsmansrätt öfver hustrun och dels giftorätt i bo. I första momentet at detta utiätande hade utskottet afstyrkt br L. Nordenfelts motion i ämnet. Diskussionen öppnades också af nämnde motionär med ett försvar för det af honom framställda förslaget om obligatoriska äktenskapskontrakt. Tal. åberopade ätekilliga länders lagstiftning eåsom bevis derpå, att äktenskapskon trakten åtminetone icke vore något oförsökt; emellertid hade han, då utskottet afstyrkt motionen, intet yrkande att framställa. Kam: maren godkände utan votering utskottets hemställan i nämnde moment. — I anledning af andra momentet, der utskottet uttalat sig angående hr Philipsons motion, uppstod en flera timmars öfverläggning, hvarunder för bifall till utskottsförslaget talade hrr v. Gegerfelt, v. Koch, Almqvist, Stråle, Dahm och Mannerskantz; samt för afslag: hrr v. Möller, Caspersson, grefve C. G. Mörner, Nordström och grefve Oskar Mörner, bvilka båda sistoämnde dock gillade syftningen iutskot tets hemställan. Momeniets första punkt bifölls slutligen vid votering med 54 röster mot 41. Öfriga punkter godkändes sedan utan nämnvärd diskussion. Andra kammaren började dagens förhandlingar med bevillningsutskottets betänkande i anledning af K. M:ts proposition med förslag till förnyad förordning angående Sveriges och Norges ömsesidiga handelsoch sjöfartsförhållanden. Utskottet homställer att detta förslag, för hvilket vi förut redogjort, måtte af riksdagen antaga. Det säg ett ögonblick ut som skulle denna utskottets hemställan bli af kammaren utan diskussion godkänd, då ordet begärdes af hr Heggström. I ett längre anförande, som det dock, i anledning af de lifliga och hög ljudda samtalen som under tiden fördes at kammarens ledamöter, var omöjligt att följa, framställde han sina betänkligheter mot förslaget, i det han bland annat såsom skäl för det afslag han yrkade anförde att det skulle medföra svenska kustfartens ruin. Mot honom uppträdde hr Nils Larsson i Tullur, som dock förklarade sig icke vilja i sak anföra något mot den föregående talaren, enär han i det sorl gom under den nes anförande gjorde sig hörbart i kammaren, räg ett bevis på huru föga vigt man fästade vid hans ord och huru odeladt kammaren var stämd för det i fråga varande förslaget, å hvilket han yrkade bifall. För bifall tslade dessutom hrr af Schmidt, Adlersparre, Gumaelius och Hedin, hvilka båda sistnämnda dessutom uttryckte ett skarpt och med bifall helsadt ogiliande af det sätt, hvarpå kammaren bemött den första tala rens anförande. Utan votering blef derefter utskottets hemställan af kammaren bitallen. Kammaren företog derefter till bshandling lagutskottets utlåtande i anledning af K. M:ts proposition angående införandet af det metriska mättoch vigtsystemet. I denna sin proposition har K. M:t föreslagit riksda gen att förklara, det K. M:t, så snart alla för förändringens genomförarde erforderliga förberedande åtgärder hunnit vidtagas, må. utan hinder af K. M:ts och rikets ständers gemensamt fattade beslut om antagande för riket af ett enda slag af mått och vigt, för ordna om det metriska mått. och vigtsyste mets begagnande dels vid trafiken å statens och enskilda dermed omedelbart eller medel bart sammanhängande jernvägar samt ä öf. riga enskilda jeravägar inom riket, i der mån K. M:t finner omständigheterna dertil föranleda, dels ock vid all handel med guld silfver och andra ädla metaller samt ädel stenar och äkta perlor. Utskotttet hade hemställt att detta K. M:t förslag måtte af riksdagen bifallas. Häron uppstod nu i kammaren en långvarig diskus sion. Å enasidan uppträdde hrr Liga Olof Lars son, P. Nilsson i Espö, Casparsson, P. Ols gon från Helsingborg, Hslander m. fi., allt mot förslaget, i det de ansågo deticke vara laf något behof påkalladt, medföra svårighe Åter vid införandet och vara tillkommet mec Jalltför liten bänsyn till de prakticka för hållandena. andra sidan yttrade sig hr! I von Schoultz, Boman, Huss, Philipson sam statsrådet Bergström, alla försvarande för slaget, i det de framböllo, hurusom det vore q af beskaffenhet, att lätt och omärkligt för bereda metersystemets allmänna införand — ett system, som redan vore omfsttadt a mer än 250 millioner menniskor, huruson l det dymedelst skulle. verka ej blott i han delns och trafikens tjenst, utan ock i hu manitetens, samt huruszom de antydda svå righeterna och olägenheterna vid införande af detsamma vore så godt som inga elle Atminstone snart öfverghende. — Vid an stäld votering blef dock förslaget af kam maren förkastadt med 120 röster mot 49. Lagutskottets förslag angående utsträck ningen at gift qvinnas eganderätt blef af Ar dra kammaren utan diskussion enhilligt ar taget. Deremot blef af samma kammare efter e stunds diskussion lagförslaget i afseende p utländings rätt att besitta fart egendom riket, förkastadt. För öfriga ärenden få vi i nästa numme redogöra. Vid början af plena öfverlemnada stat rådet Weern till kamrarne följande k. pr positioner: 1. Angående dyrtidstillägg för kleresist: ten vid flottan samt för lärarepersonale vid skeppsgosseskolan i Carlskrona. 2. Angående förändrad lagstiftning ft enskilda sedelutgifvande banker: 3. Angående den beskattning, som i följ laf tackjernstiondens upphörande, bör berg Al lagerna i riket påföras. I et et NOK