Aftonbladet – 9 april 1874, sida 3

I Mot detta utskottets beslut äro roservationer anmälda af grefvarne Sparre, Mörner och hr Sandell. Motion af hr ÅA. Hedin: Om förändrade stadgonden, rörande afgångsexamen för folkskolelärareseminarierna samt om förhöjning af an slaget för dessa seminarier. (Slut från n:r 76.) Till det redan anförda sluter sig ännu ett, från belt annen synpunkt uppfattadt skäl, som synes mig. äfven det, med ej ringa styrka tala för den åtgärd jag går att föreslå. Det är tydligt, att redan folkmängdens jsmna tillväxt måste medföra behof af efter hand växande antal vederbörligen exsminerade folkskolelirare: Vidare lär det ej kunna betviflas. att omsorgen ora folkskoleväsendets utveckling till ett bättre och fullstärdigare skick. än det hittills uppnätt. skall i ännu bögre grad öka detta behofs omfång. med skola anspråken på statekassan för upp tande och underhåll af allt fiere seminarier vi anspråken på wedel till byggnader, trägi materiel, lärjungestipendier. löner. peusioner. För öfrigt är det uppenbart. att redan nu de be fintliga seminerierna äro otillräckliga att mottaga hela strömmen af inträdessökande, och att brist på lärarekrafter är förbanden. Det förra vitsordas af den till iunevarande riksdag aflåtna statsverksproposition. som begär anslag för tvenne nya lärarivneseminarier, och att förhållandet är enahanda äfven med de för manliga lärjungar afsedda, framgår. bland annat, af de i Tidni för folkskolan, 1872 n:is 4—5 och 21 samt 1 p:r 1, meddelade upplysningar om inträdes sökande och nyintagne. Enligt dessa uppgifter skulle under åren 1870—1872 inträde vid seminarierna sökts af respektive 356, 401 och 409, af hvilka respektive 81, 100 och 121 icke antaits, så att under tre år soammanräknadt 302 lifvit tillbakavisade, hvaraf 1871 25 procent och 1872 50 procent mer än 1870. isserlifr angifves ej i den anförda källan, i hvilen mån inträdessökande afvisats, emedan de ej funnits ega nöjektiga insigter. men derest en sådan anledning öfver hufvud ej skulle hafva giort sig gällande i starkare proportion, än vid et i bilagan n:r 7 till statsverks-proposition (eid. 34) omförmälda fall, då ef 91 inträdes kande vid Stockholms seminarium 30 underkändes, så är de nu varande seminariernas otillräcklighet tydligt gifven. Också må erinras, att i årsredogörelserna från flere håll klagas öfver otillräckliga lokaler. Hvad åter det senare vidkommer, eller bristen på lärarekrafter till folkskolans tjenst, så är det bekant, att folkskolelärareplatser ej sällan förgäfves kungöras till ansökning. Man kan således icke trösta sig med det antagandet, att strömmen af inträdessökande vid seminarierna är större, än folkskolans verkliga behof kräfver, och att det derför ej skadar att en betydlig del af dem icke varder mottagen. Om det sålunda torde få anses gifvet, att efterhand allt större antal seminarier eller betydlig utvidgning af de nuvarande skall af oafvisligt behof påkallas, så framställer sig sjelfmant den frågan, om ej någon utväg gifves till minskande af de kostnader för staten, som häraf blifva en följd. Bland åtskilliga möjligheter torde i synnerhet en förtjena uppmärksamhet, emedan den anvisas af redan vunnen erfarenhet å ett likartadt område. Säkerligen lär det allmänt erkännas, att nu bestående enskilda elementarskolor gagna undervisningen genom sin täflan med de offentliga skolorna, likasom de lända till minskning af statsverkets eljest oumdvikliga utgifter för elementarläroverken, hvadan man icke kan annat än önska, att deras antal må växa. Också har riksdagen, i sin skrifvelse af d. 16 April 1868 om rätt för enskilda elementarläroverk att anställa mogenhetspröfning, förklarat det vara -högeligen önskvärdt, att uppkomsten och vidmakthållandet af enskilda läroverk uppmuntras och hefrämjas.. Nu har staten visserligen litet eller intet gjort för att uppmuntra och befrämja enskilda elementarläroverk. Icke dess mindre är det gagn, dessa bereda det allmänna, redan nu icke obetydligt. Af de fem särskilda elementarläroverk, hvilka K. M:t beviljat dimissionsrätt, räknade — enligt mig i ecklesiastikdepartementet benäget meddelad upplysning — fyra under sistlidne vårtermin tillsammans 482 lärjungar, och under sistlidne hösttermin skall lärjungeantalet vid samtliga fem, jemte en ännu icke fullständig elementarskola, enligt uppgift från annat håll. som jag anser för fullt tillförlitlig, bafva stigit till bortåt 850. Hvad detta ekonomiskt betyder för staten, inses lätt; enligt beräkning, meddelad i sista statsrevisionens berättelse om statsverket (sid. 180). uppgick under revisionsåret kostnaden för hvarje lärjunges undervisning vid elementarläroverken till 149 rår 54 öre. Här erbjuder sig ett tänkvärdt föredöme. Friseminarier eller enskilda läroverk för folkskolelärares utbildning skulle dels till sig leda en del af den växande ström, som annars skall tvinga staten att i betydlig mån utvidga de offentliga seminarierna, dels äfven genom en helsosam täflan med de senare gagna denna vigtiga gren af undervisningen. Men härför fordras ovilkorligt en sådan ny anordning af den examen, staten stadgat som vilkor för kompetens till folkskolelärarebefattningar, att det kommer att stå de enskildt undervisade. som vilja egna sig åt folkskolelärarekallet, till bnds att få underkasta sig en mot fördom och ensidighet betryggad, offentlig slutpröfning, som medför kompetens till inträde i folkskolans tjenst. Upplysande och uppmuntrande till att beträda den väg, som här antydts, är ock det föredöme, som kan hemtas från ett grannland, der man tidigare än i vårt land började egna folkbildningen en nitisk omvårdnad och derför hunnit ett godt stycke längre. Sedan de första statsseminarierna i Danmark kommit till stånd 1790 och 1794, samt ett antal mindre, enskilda eller af staten blott understödda lärareskolor blifvit upprättade, och efter att denna gren af undervisningen ordnats genom det för sin tid förträffliga och högst märkliga reglementet af 10 Februari 1818, blef det redan genom kongl. resolutionen af den 8 Oktober 1824 privatister tilllåtet att aflägga examen vid seminarierna. Några årtionden senare togs ett betydande steg, då det genom -Lov om lönningerne for de ved gkolelerer seminarierne ansatte forstandere og lerere, om undervisningen ved disse samt om en ny skolelerer examen af 15 Februari 1857 stadgades (2 4): Der skal årlig i et eller flere steder afholdes en skolelerer-examen, som giver dem, der bestå den, samme rettigheder som afgangsexamen ved skolelerer-seminarierne. Syftet hos den frejdade man, som skapat denna anordning, var, enligt hvad af hans egna yttranden framgår, att åvägabringa en täflan med de offentliga seminarierna, som kunde hålla dem vakna och hindra dem att nedsjunka i slentrian. Den hvilar, som lätt inses, på erkännandet af den sanningen, att olika sätt, medel och vägar kunna leda till undervisningens gemensamma mål, att det ena slaget passar väl för en, det andra för en annan individualitet. Den har brutit den mekaniska enformighet, som lätt blir rådande under statens uteslutande, allt beherrskande centralisation. Härigenom har möjlighet öppnats för dem, som under en duglig folk. skolelärares ledning eller på annat sätt utbildat sig för lärarekallet, och som röja håg och anl derför att vinna samma rättigheter. som de offeltliga seminariernas lärjungar. Så vidt jag kunnat erfara, aktas det frihetselement, som sålunda införts ifolkskolelärarebildningen, allmänneligen för gagneligt och välgörande. Den genom nyss nämnda 1857 års lag införda och sedermera årligen — omvexlande i Kjöbenbavn, Ålborg, Odense, Århuus — hållna skollärareexamen anstäldes till och med 1868 i enlighet med de under 9 Maj 1857 kungjorda förändrade bestämmelser om, bland annat, afgångspröfningen vid folkskolelärareseminarierna. Med bäneyn till dess anordning må här anmärkas: att förut anförda 4 4 i lagen af 15 Februari förbjöd att använda lärarne vid seminariernasåsom examinatorer eller censorer, samt att overskoledirekteuren i början -och antagligen så länge detta embete bestod — sjelf ledt examen. biträdd dels af samma personer, som voro förordnade till eensorer vid de offentliga seminarierna, dels af sakkunnige män, bosatta på platsen, der examen hållits. Vidkommande åter frågan, i hvilken mån detta tillfälle att förvärfva de rättigheter, som förut MiaHån endast afgångsexemen från seminarium, blifvit anlitadt, saknar jag för tillfället hvarje annan upplysning. än att åren 1863— 1864 icke mindre än 154 inställde sig till examen (samma år var antalet af dem, som vid seminarierna undergingo afgångspröfning, 257). Från och med 1869 trädde i kraft den under den 25 Juli 1867 utfärdade Lov om en forandret ordning :af skolelserer-examen, hvarigenom såväl ofvan omtalade skollärare-examen, som afgångsexamen från statsseminarierna ersatta med en examen, hvilken årligen anställes i Kjöbenhavn, Odense och Ärhuus af en kommission, fx, tra år förarinad af knltnaminictaorn Samma