Marskalk Serrano är fortfarande upptaxen med aitt kinkiga värf i norra Spanien. Bland de olika rykten, hvilka sedan några månader emanerat från carlistisk eller republikansk källa, har ett faktam med bestämdhet framträdt, nemligen den carlistiska insurrektionens tillväxt i styrka, resurser och tillförsigt. Koncentrerandet af pretendentens styrka kring Bilbao var sannolikt af mer vigt genom ställets historiska associationer och genom det bevisidess besittning skulle gifva om partiets framgång än genom något verkligt strategiskt värde hos positionen. Den carlistiska armån i norden har samma behof som de carlistiske befälhafvarne för tretionio år sedan att komma i besittning af en vigtig stad. Ett blott guerillakrig bland kullarna, endast med besittning af en. och arnan obetydlig by, bär icke utseendet af en rörelse, hvilken skall göra en legitirh suverän till herre öfver hvad honom med rätta tillkommer. Deraf härrör carlistchefernes plan att tillförsäkra sig Bilbao, och det är icke något tvifvel underkastadt, att om de lyckades, ekulle hela rörelsen få en helt ny vigt och betydelse. Det omedelbara ändamklet med de republikanska truppernas framåtryckande är der. för Bilbaos understödjande och omintetgörandet af de förhoppningar, som carlisterne baserat på dess besittniag. Staden kan nu berömma sig af att vara bålverket för en fri och kopstitutionel regering i Spanien. Liggande midt i vägen för carlisterne vid deras nedstigande från hembygden i bergen, för att taga landet i besittning i den legi time konungens namn, har den nu för tredje gången hejdat dem, Den farliga resningen 1835 och 1836 undertrycktes på samma ställe, der Serrano nu försöker sig i samma ändamål. 1835 belägrade denryktbare carlistchefen Zumalacarregui staden med en ansenlig styrka. Några utländska makter hade gjort Don Carlos erkännande beroende deraf, att han satte sig i besittning af någon vigtig stad i de baskiska provinserna, För att visa sin energi anföll man Bilbao och de carlistiske bönderne eggades till kraftansträngningar genom löften om dem plundring, som skulle följa. Den carlistiske generalen hade trupper och artilleri i öfverflöd och hade intagit de bästa positioner omkring staden. Garnisonen bestod at 4000 man under grefve Mirasol, och deras försvar utgjorde då som nu en af de mest lifvande episoderna i kriget. Den carlistisko generalen stupade i Juni och i Juli lyckades Madridregeringea upphäfva belägringen. Mot slutet af det följande året befunno sig åter carlisterne omkring Bilbao, och hoppet om dess eröfrande stod nu högt. Drottningens armber voro spridda för förföljandet af insurgentcheferne: i Madrid funnos vänner, som voro färdiga att tillställa en resning, blott Don Carlos säkert kunde göra ett eller ett par steg mot hufvudstaden, och stadens eröfrande skulle ha haft det resultatet att höja modet hos anhängarne af den carlistiska saken, Men general Esparetro ökade garnisonen till 6000 man och fick tillsamman 20,000 man trupper, hvilka han på jalaftonen förde mot fienden. Bataljen egde rum under en snöstorm, och på morgonen voro carlisterne stadda på flykt till sina berg, lemnande efter sig artilleri, proviant och till och med hoppet, att en dag blifva hefrar öfver Spanien. Bilbao skall troligen nu för tredje gången se en afgörande strid. Det skulle vara för mycket att kalla det den spanska frihetens Thermopyle, enär ingen känPOE a