Aftonbladet – 31 mars 1874, sida 3

och Smedsudden, beröres och uppfriskag af den omsättning. som utströmningen vid Norrbro medförer. Man har tvärtom ytterligare hindrat denna omsättring i Årstaviken genom den jernvägsbank. som fran Liljeholmen blifvit uppförd öfver densamma och som en dast genom en öppring i midten tillåter en förbindelse mellan vattnet i Årstaviken och vatinet i Mälaren, Att redan dessa om ständigheter i och för sig skola hafva ett menligt inflytande på vattnets friskhet i rstaviken, helst under sommaren, är naturligt och torde vara öfverflödigt att vidare omorda; men olägenheterna deraf blifva ännu mera i ögonen fallande, när man betänker att icke allenast en hel mängd rännstenar, utan en af de största kloaker i Stockholm utmynna uti denna af jernvägsbanken instängda vik, från hvilken hela Stockholms stad dock förses med så väl dricksvatten som vatten till matlagning. Kan detta vatten vara nyttigt och helsosamt? Vi betvifla det på det högsta. Vi vilja dessutom erinra, att om än undersökningar kunna gifva vid handen, att man uti vattenledningsbassiverna lyckats att rena vattnet från största delen af de skadliga ämnen som det må ste innehålla, då det först till dessa bassiner uppumpas — och äfven från en smutspöl kan rent vatten åstadkommas — så qvar står dock alltid den anmärkningen mot det nuvarande förhållandet, att det för alla Stockbolms invånare mäste vara i hög grad obe hagligt att veta s:g få sitt dricksvatten ur en sädan pöl, då de omöjligen kunna vara förvissade, att vartnet urder alla omständigheter undergår den vederbörliga reningsprocessen. Och en sädan tazrke ligger sannerligen ganska nära till handa tör hvar och en, som år ut och år in vis holm och som utan tvifv.l kommit i erfarenbet derutsf. att vattenledningsvautnet ganska ofia r afcanska olika smak och beskaffenhet. Ut på nägot sätt hafva utsmyckat ning mec de döda kattorna, ga råttkadaverna, afskrädet. orenligheten, ohyggligh.ten i Årstavikens snart kanske alldeles stillaståene eller endast af de vämjeliga dikenas ut flöde upprörda vatten — hvilket dock, caktadt nögon öfverdrift. innebär mycken sanning — torde vi likväl otvetydigt hafva ådagalagt nödvändigheten att på något sätt afhjelipa de verkliga olägenheter och de stora obehag för Stockholms befolkning, som med det öfverklagade förhällandet äro förenade. Sättet buru deasa olägenketer och obehag skola afbjelpas torde vi äfven med några ord böra vidröra. För vår del tro vi, att ändamålet bäst och för Stockholm på förmånligaste sätt vinnes genom att gifva Mälaren ärnn ettgan ska väl behöfligt utlopp och att låta detta utlopp gå genom Årstaviken. Hammarby. och Jerlasjöarne ut till Duafcäsfladan, och vi vilja i största korthet angifva skälen för denna bsigt. Genom ott sådant utlopp för Mälaren, som det här föreslagna, kommer en ständig frisk omsättning af vattnet i Årstaviken att ega rum och hvarje berättigadt klander deraf, att vattenledningen ur sagda vik hemtar sitt vatten att häfvas. BStockholm erhåller — med förutsättning ati Bag gensstäket en gång kommer att upprensas — genom upptagandet af det här föreslagna utloppet för Mälarer en ny farled, på hvilken fartygen på den kortaste vägen komma in uti den stora och rymliga hamn, som Riddarefjärden erbjuder. Den stora vigt för handel och sjöfart en sådan ny farled komme att hafva för Stockholm behöfver knappast omnämnas; en blick på kartan är tillräcklig för art genast ådagalägga detta örhöllande saret äfvecledes visa huru icke allenast hela Söder, och framför allt trakterna kring Barnängen, R-imersholm. Berg sund m, fl. utan äfven hela Kungsbolmen från Nya Korgsholmsbron ända till Tranebergsbro komma att vinna i synnerhet om et: jernvägsspär drages från Tomteboda öfver Lilla Hornsberg och Ekensdal till trakten mellan Marieberg och Carlsvik och kanhända ännu längre fram på Kungs holmen, möjligen ända till förbindelse med centralbangärden. Vi vilja ytterligare en dast erinra om de många och talande skäl, som blifvit anförda för upprensandet at Baggensstäket och som alla äro i vida högre grad än förut gällande, om denna upprensning äfven utsträcker till upptagandet af en ny farled genom Årstaviken och sluta med att fästa vederbörandes uppmärksamhet på de berättigade anspråk, strand tgarne kring Mälaren hafva, att icke ut loppet för denna stora sjö — såsom hittils varit fallet — ärligen förminskas, hvarige om stora förluster tillfogas dem, utan att le fordna normala förhållandena återställas senom upptagande utaf ett nytt utlopp; och torde denna fräga inom kort komma att vä ullt allvar bringas ä bane, i det strandeearne kring Mälaren genom Hjelmarens sänkning utan tvifvel komma att erhålla en y och känbar maning att med all bestämdwet yrka på, att Stockholms stad bereder . större elier flere utlopp för Mälaren, än vad nu är fallet. ; R.