Aftonbladet – 27 mars 1874, sida 3

RIKSDAGEN. Följande redogörelse, som endast hann isflyta i en del at gårdagsupplagan, ätergit ves här ånyo: Under sammanträdet i dag på f. m. i För sta kammaren hiföllo2 de fleste punkterna i nilåtandet angående sjunde hufvudtiteln. Vid 19:ie punkten beviljades dock, i strid med hvad utskottet hemställt, dyrtidstiligg för 1874 åt de tjenstemän i kammarrättens revisionskontor, hvilka ej ha snnan tjonst 21:sta punkten (om dyrtidatillärvg för 1874 åt tullverkets tjenstemär) Eterremitterades. Kammaren biföll vidare, utan Giskussion, statsutskottets utlåtander angående jordafsöndring från militiebostället Eslöf, d:o från qvartersmästarebostället Germwundared, dito från regementsskrifvarebostället Björkö. Afvenleåes godkändes till alla delar, hvad ut skottet hemställt i fråga om beviljande af anslag till fortsättande af statens jernvägar. Statsutskottsts utlåtarde angående riksdagens revisorers berättelse föranledde meningsutbyte till en början vid 5:te punkten (om rätt för skattskyldige i Stockholm at: omedelbart i kronouppbörådsverket inbetald sina kronoutskylder), hvilken punkt afslogs utan votering. 7:åe punkten (med förslag, att räkenskaperna vid Alnarp skola med kalenderär afslutas), afslogs med 48 röster mot 23. Dessutom afslogs med 35 röster mot 26 den af utskottet föreslagna skrifvel sen till K. M:t angående ön S:t Barthelemy. Vi fortsätta nu redogörelsen för gårda gens förbandlingar. Såsom i förra numret nämndes, föreföll vid Första kammarens plenum i går på f. m. en diskussion angående den af statsutskottet föreslagna staten för tullverket. Enligt densamma skulle för år 1875 till nämnda verk utgå 2,500,000 kronor. d. v. s. 511.000 kronor mera än hvad i utgiftstaten för 1874 är faststäldt. Grefve af Ugglas fästade uppmärksamheten på den alltjemt fortgående stegringen i anslagen till tullverket och trodde, att om man godkände den föreslagna staten för 1875, skulle den blifva normalstat, ty en återgång vore icke gerna möjlig. För öfrigt komme lönetillökningen att inverka på pensioneringen, hvilket sannolikt skulle vålla ej få olägenheter. Tal föreslog att för 1875 bevilja en tillökning af 20 proc. i klump-, d. v. 8. ej 20 proc. för alla löner. utan mera för somliga, mindre för andra, i förhållande till behofvet. Men då enligt detta förslag motiveringen behöfde ändras, yrkade talaren återremiss. Grefve C. G. Mörner understödde detta yrkande, hvaremot hrr Carlson, Bennich och Wern anförde skäl för bifall till utskottsförslaget, hvilket också segrade vid voteringen med 64 röster mot 21. I sammanhang med sitt beslut angående anslagen till statens jernvägsbyggnader (i hvilken fräga kammaren biföll den afutskottet tilltyrkta k. propositionen) afslog kammaren, äfvenledes på utskottets hemställan, de af hrr Wallenberg och grefve Björnstjerna väckta motionerna om en grentunnel från jernvägstunneln under Södermalm till lämplig punkt i Stadsgården. Konstitutionsutskottet hade i afgifvet utlåtande i anledning af frih von Schulzenheims motion om ändring af 6 2 R. F. hemställt. att riksdagen måtte antaga att hvila till grundlagsnlig behandling ett förslag till ny lydelse af ämnda 2, hvarigenom den komme att innehålla föreskrifter dels om ett departement för närinPR och allmänna arbeten, dels angående ett rigsdepartement i stället för landtoch sjöförsvarsdepartementen m. m. Hr v Fhrenheim, med hvilken hrr Björkenstam, v. Möller, Odelberg och Reuterskiöld förenat sig. hade i afgifven reservation tillstyrkt inrättande af ett nytt ivilt departement, men deremot afstyrkt så väl föreningen af landtoch sjöförsvarsdepartementen som äfven det föreslagna inrättandet af ett statsministersembete. — Diskussionen inom Första kammaren i denna fråga öppnades af hr Bergstedt, hvilken yrkade afslag PÅ den grund. att då Andra kammaren utginge från förutsättningen af landtoch sjöförsvarsdepartementens sammanslagning, men detta vilkor icke torde blifva af Första kammaren bifallet, ingenting således kunde vinnas med förslaget. Hr v. Ehrenheim vidhöll sina i reservationen uttalade åsigter. Hr Rydin ansåg det vara betänkligt att antaga ett nytt departement, innan fullständig plan för dess verksamhet ppejorta Den som skulle sammanjemka de olika meningarna i denna fråga. vore regeringen, och från denna borde derför ett förslag i ämnet utgå. Genom att nu antaga ett åttonde departement skulle riksdagen, så att säga. binda händerna på sig. och af detta skäl ville tal. rösta för afslag. Hrr Mannerskantz och Brun talade för bifall till hr v. Ehrenheims reservation. hvilken också antogs vid voteringen, med 47 röster mot 27; minoriteten röstade för afslag. Under kammarens aftonplennm, som slutade kl. 411, behandlades lagutskottets utlåtande i anledning af K. M:ts proposition om antagande af förändrade bestämmelser för behandlingen och fullföljden af vissa mål. Första paragrafen idet k. förslaget — hvilken afsåg, att vissa hittills på administrativ väg behandlade tvistefrågor skulle tiil de allmänna domstolarne öfverflyttas — hade af utskottet godkänts utom vid 7:de pynkten, som angick tvister angående de i jordeokens kronokolumn upptagne hemmans och lä genheters egenskap af boställe, bohemman, 0. 8. v. Redan vid 1:sta punkten (angående tvister om besittvingsrätt till krononybyggen samt om pyttjanderätt till kronoskär ete.) komme det nya lagförslagets allmänna grundsatser på tal. För afslag yttrade sig hrr Carleson och Fröman; staten borde, så var desse talares öfvertygelse, icke afhända sig sin rätt att på administrativ väg slita tvister, och om förslaget antoges. blefve rättskipningen i mänga fall förlängd. Utskottets åsigter försvarades af hrr v. Gegerfelt, v. Koch, grefve Oskar Mörner och frih. Lowis De Geer, hvilka framhöllo dels statens intresse af att domaremyndigheten. ej blott vore, utan äfven an såges fullt opartisk, dels det olämpliga i administrativjusticen. Punkten bifölls med 25 röster mot 24, och i öfverensstämmelse dermed biföllos sedan öfriga delar af förslaget. Vid 7:de punkten föredrogs först K. M:ts förslag, hvilket dock efter någon diskussion afslogs. Äfven femte paragrafen i K. M:ts förslag föredrogs, men blef afslagen vid votering med 37 röster mot 5. Hrr v. Gegerfelt och v. Koch hade talat för bifall, hvaremot hrr Caspersson, Carleson, grefve Oskar Mörner, Fröman, grefve C. GQ. Mörner skarpt uttalat sig mot paragrafen. Andra kammaren, sora i går sammanträdde både på f. m. och på qvällen, fortsatte och afslutade då sin behandling af statsutskottets utlåtande rörande utgifterna under sjette hufvuåtiteln. Vi gå attistörsta korthet redogöra för resultatet häraf. RR RR RS RR