Aftonbladet – 23 mars 1874, sida 3

gäldskontoret, för statens allmänna behof. en summa af 1,242,045 rdr 97 öre, attfrån riksbanken utbetalas under 1875 på de ti der, som bankofullmäktige ega bestämma: 2:0 att till bankens reservfond skulle öt. verföras dels af behållna vinsten för 1873 1,169,610 kronor 62 öre, dels de från före. gående år under rubrik reserverade medel till framtida förfogande redan befintliga 306,527 kr. 72 öre. Hr Rydqvist öppnade debatten med att kritisera utskottsförslaget, hvilket, enligt talarens åsigt, öfverskrede de af grundla: gen utstakade gränserna för bankoutskottets verksamhet, enär utskottet föreslagit ett sätt för användning af redan förut till bankens framtida disposition reserverade medel. Med ogillande häraf yrkade tal. bifall till ett af flere reservanter från Andra kam maren framlagdt förslag, attaf riksbankens viast för 1873 måtte till reservfonden öfverföras 1,476,138 kr. 34 öre, till riksgäldskontoret anvisas att under 1875 utbetalas på af bankofullmäktige bestämda tider 500,000 kr., och till riksbankens reserverade medel läggas öfverskottet eller 435,518 kr. 25 öre. — Afven hr Brun erinrade om Igrundlagens helgd och yrkade bifall till reservationen, hvaremot hr De Mare på liknande grunder förordade återremiss. Utskottets talan fördes af frih. v. Schwerin och hr J. J. Ekman. Af dessa talare anmärktes, att utskottet eger att gifva föreskrifter för bankens förvaltning och således ej kunde anses hafva öfverskridit sin befogenhet. Reservanternes förslag ginge ut på att öka reservfonden utan något ändamhbl, ty de skäl, som i detta hänseende framlagts, voro icke hållbara. Härtill komme för öfrigt, att banken skulle förlora ränta, om en del af dess medel skulle ligga reserverade för framtida behof. Det vore visserligen sannolikt, att reservanternes förslag skall antagas af Andra kammaren, men om äfven Första kammaren godkände det samma, så skulle denna sistnämndas leda möter i utskottet ej vara något uttryck för kammarens mening. — Vid voteringen erhöll reservanternes förslag endast 22 röster mot 69, som tillföllo utskottets. Andra kammaren förehade i lördagens förmiddagssammanträde behandlingen af statsutskottets utlåtande angående utgifterna under Femte hufvudtiteln. Hvad först de äskade dyrtidstilläggen beträffar, afslogs af denna kammare, i likhet med hvad den Första re dan gjort, allt dyrtidstillägg Bt chefen för sjöförsvarsdepartementet, hvaremot åt de civile embetsoch tjenstemännen vid förvaltningen af sjöärendena ett dyrtidstillägg till ett belopp af 20 proc. å lönerna beviljades för 1875. — K. M:ts af statsutskottet af styrkta men af Första kammaren bifallna proposition om en förhöjning redan för innevarande år af 3250 kr. å arvodena åt lärarne vid sjökrigsskolan gat anledning till en stunds diskussion, i hvilken hrr ÅA. W. Staaff, statsrådet frih; Leijonhufvud, frih. Fock, Gjerling och frih. von Schulzenheim talade till. bifall för K. M:ts anhållan, vi sande nämnde lärares ofördelaktiga ställ ning jemförd med elementarläroverkens, och framhbllande de vackra resultat denna läroanstalt redan visat, något som blott kunde vara en följd af lärarnes nit och uppoffringar, hvaremot å andra sidan grefve Posse uppträdde till försvar för utskottets hemställan, befarande att om man nu gjorde ett undantag från det af kammaren fattade beslutet att vägra dyrtidstillägg för 1874, skulle man försvaga sin ställning och föranleda flere andra undantag. Vid anställd votering segrade utskottets hemställan om afslag med 100 röster mot 65. Gemensam votering kommer således att anställas rörande detta anslag. Öfriga för år 1874 äskade löneförhöjningar hafva kamrarne varit eniga att afslå, utom hvad beträffar matroskåren. Deremot beviljade Andra kammaren, liksom förut den Första, för år 1875 till löneförhöjning åt officerare vid flottan ett belopp af 35,185 kronor samt till kaptenlöjtnanterna vid flottans nya reservstat 14,320 kronor. En af hr Gjerling väckt men af utskottet afstyrkt motion om dyrtidstillägg åt alla nya reservstatens officerare har af båda kam rarne ogillats. Såsom dyrtidstillägg för år 1875 bt regementsläkaren vid Carlskrona station och der anstälda två första bataljonsläkare har Andra kammaren i likhet med den Första beviljat 460 kronor, Till förmån för K. M:ts af statsutskottet afstyrkta men af Första kammaren redan bifallna framställning om ett anslag af 49,275 rdr för år 1874 bt matroskåren uppträdde statsrådet frih. Leijonhufvud, Lindmark, Adlersparre, grefve Björnstjerna, Gjerling m. fl. hvilka alla framhöllo matroskårens vigt och betydelse såsom flottans kärntrupp, knappheten af den nuvarande aflöningen, faran för att genom denna knappa aflöning en massa vakanser kunna uppstå, enär den duglige sjömannen har hela verlden öppen för sig och att man derföre borde söka att genom att nu göra ett af dessa undantag, hvilka utskottet sjelft medgifvit böra i enstaka fall ega rum, söka att qvarhålla de duglige karlarne vid matroskåren. Grefve Posse förordade utskottets hemställan såsom varande en konseqvent tillämpning af kammarens beslut rörande dyrtidstilläggen. Vid anställd votering befunnog 82 ha röstat för och 82 emot utskottets utlåtande och då den förseglade sedeln öppnades blef, genom det ja den innehöll, utskottets afslag kammarens beslut. Äfven här kommer således gemensam votering att anställas. Likaledes kommer gemensam votering att anställas rörande K. M:ts af statsutskottet afstyrkta, af Första kammaren bifallna, prop. om ett anslag af 50,000 kronor till ett exercishus vid Carlskrona station. Etter en kort diskussion, i hvilken statsrådet frih. Leijonhufvud samt hrr Gjerling och Lindmark talat för bifall på grund af det nuvarande exercishusets bristfälliga skick, hvaremot grefve Posse yrkade bifall till ståtsätskottets förslag, blef detta senare af kammaren bifallet med 116 röster mot 30. Någon öfverläggning uppstod vid föredragning af statsutskottets, i anledning af K. M:ts proposition, gjorda hemställan, att, under vilkor att såsom lösen för kronans rätt till begagnande af dockorna å Beckholmen erlägges en summa at 150,000 kronor, riks daman måtta till om ranaratianadapba wid