Aftonbladet – 14 mars 1874, sida 2

andra partierna, npodvändignetLen aut Alla starka garnisoner i Madrid, Sevilla, Jadix och de andra stora städerna i söara Spanien samt bristen på manstukt i armen, lels också till följd af penningbristen tycses det som skulle nu Spanien äter få se n bourbon på sin tron. Bland partierna ämne vi först de sö kallade intransigentes eller de oförsonlige. hvilkas afsigt är att skapa en mer eller miadre röd republik, skaffa armen och flottan och öfverbufvud mskapa samhället efter sina utopiska id6er. Detta parti räknar siva fleste anhängare i le stora städerna, och det var det, som för någon tid sedan gjorde uppror i Cadix, Se: vilia och Malaga. men som besegrades af Pavia. Derefter komma transigentes eller ikta republikaner. hvilka ledas af Castelar, och som önska en republik efter amerikanekt nönster; vidare federalisterne, som i Car ;agena så länge motstodo dereguliera truppernas angrepp. Federalisterna äro egent igen en blandving af kommunister och re. .ublikaner, som övska att se Spanien förvandladt till en republik efter mönstret af Schweiz. och der hvarje provins får sin egen sjelfstyrelså under en president som öfverhufvnd för det hela. En sådan lösning skulle emellertid blott vara början till, att Spanien äter sönderstyckades i flere konungariken eller republiker, ty oaktadt jet snart är 400 år sedan alla provinserna förenades under Ferdinand och Isabella la carholica, går ännu stark provicialkänsla genom landet. En spanior säger icke: j:g är spanior, utan: jag är castillanare, anda iasier, catalorier o. 8. v. Hans provine är ännu hans fosterland. Alfonsister kallas det parti, som önskar att 8e den afsatta drottning Isabellas äldste son, åon Alfonso. prins af Asturien, på iwronen; det räknar många anhängare, både i de högre och lägre klasserna af samhället, och är i synnerhet mycket inflyteiserikt i armen, och det kan icke vara något tvifvel underkastadt att Serrano hemligt önskar en skädan lösning. Derefter nämna vi unionisterne. som önska att förena Spanien och Portugal uader en krona, och det är säkert att denna plan hyllades af Prim, gå han först började sitt uppror; men han stötte på säl. starkt motstånd hos portugisiska regevin-: gen och fann så liten sympati hos folket. att han måste afstå från den. Slutligen kan också nämnas Montpensieristerne, som ledas at amiral Topste och som önska atti. sätta drottning Isabllas syster, som är gif) med hertigen at Montpensier, en son at Ludvig Filip, på tronen. nt la Im SA I fö MD M FR AV KA fr Vt kr Rå vt AV RA Rv -mn KR bd m——— Nr, Folket och kantonernai Sch weiz börja av sysselsätta sig med det möjliga resulta tet af den dubbla votering, som den 19 April kommer att ega rum rörande det förslag till revision af författningen, som blifvit) utarbetadt af edstörbunders representation och regering. Man tror att förslaget skall komma art antagas med er stark majoritet såväl af kantouslrepresentationerna som alt folker. Man tror att det sisträmnda skall med två tredjedelar mot en tredjedel yttra sig för förslaget. Oppositionen lär framför allt komma att vinna auhängare i det klerikala lägret. Federalisterne. som i synnerhet äro talrika, i de franska kantonerna, komma icke att rösta. I kantonen Fribourg, i hvilken jesuiterne husera som herrar, har stora rådet m-d 55 röster mot 5 beslutit, att en proklamation skall utfärdas will fol ket och med 57 röster mot 4 ait denna lag kalle anbefalla revisionens förkastande, med beklagande att icke voteribgen kan ske om grupper af förslaget, enär nu fribourgska folket måste förkasta äfven de artiklar som utgöra en förbättring. (Som bekant skall voteringen ske om förslaget i sin helhet.) Närmare underrättelser börja pu ingå om engelsmännens segerrika iutäg i Å shan tees Coomassie. Etter slaget vid Amoaful måste engelsmännen bana sig väg geuom en mängd bakhäll. De levererade den 4 Febroari en häftig strid vid Adasa, toli kilometer söder om Coosmassie, der ashan tees i stora massor ville hindra dem att gä ofver Dahfloden. Striden varade frön kl. halt 8 på morgonen till kl. haif 2 på mid dagen, dä ashantees började att vika. Ko nungen och befälhafvarne lemnade armen i sticket och flydde. Konnpgens moder skic kade genast sändebud till der engelske generalen och bai om fred. Oaktadt trapperna voro mycket utmastade, fortsattes dock marechen och mot aftonen tågade der lilla armen in i Cvomassie, gom var öfvergifven af sina invänare. Staden gjorde alldeles icke något obehagligt intryck på engelsmännen, Gatorna äro breda och planterade med träd. Stadens owmföng är icke synnerligen stort vech den tyckes koappt ha haft mer än 10,000 isvkrare, hvartill folknängden är uppskattad. Husen, som icke lägo 1 rät linie, utan bildade temligen bug:iga linier, voro af ett mycket vexlande utseende. Ea del hade fagader, som påminde um små kinesiska tempel sch voro försedda ned verandor, men de flesta vuruv enkla, stora iador omgifoa af iahäguader af bamburör. Vid ingången till hvarje bus fauns est träd, vis hvars fot fannos afgudabilder. Hus:ns jore vitnade icke om siune för llfveis beqvämlighet Allt låg i oreda vill följd af den plötsliga flykten. I konangeas slott var deremot aili i den bästa ordning, hvaraf man drog den slutsatsen, utt bav väntat erbålia ired och asdge hofvadstadeos busätiande. Kunghga slotiet är till en del bygdt af sten och upp fördt i europeisk stil. I rumuaen funnos en mangd olikartade föremål, men på flera atällen i slottet berördes icän obehaglixtaf blodfläckar. Vid eit af de sä kaliaoe fesish wädeu i rärbeen af slottet lägo flere menniskolik och afven på andra siällen på träffade man qvarlefvor af wenniskor, hviika uppfyllde staden med en vidrig stavk. Kosung Coffee Callicalli är en tyranu, som tyc kes fisna ett synnerbgt nöje i menuniskoslagt. Då konong CO ffee Callicalli icke lealighet xaed upprepade forsakringar iuafana sig dagen efter engelsmännens intög för att anderreckna freden, gaf öfverbefälhafvaren Wolseley befallning om att staden skulle Jafbrännas och anträdde äteriåget,