Aftonbladet – 11 mars 1874, sida 3

Rättegångsoch polissaker. Tryckfrihetsåtalet mot litteratören E. Nachman. Det af ledamoten i riksdagens Andra kammare, borgmästaren i Landskrona frih. B.C. A. Åker bjelm mot utgifvaren af Svensk Handelsoch Iudustri-Tidning, litteratören E. Nachman, anbängiggjorda åtal för en i nämnda tidning för den 27 sistl. Januari intagen artikel med öfver skrift: Baron Åkerbjelm och bolaget Kungsgrufvan förevar i går ånyo inför rådhusrättens femte afdelning. Parterne voro nu å ömse sidor personligen tillstädes. Käranden förklarade, på af rättens drdförandeframstäld fråga, att han yrkade ansvar å Nachman antingen efter 3 2 11 punkten i tryckfrihetsförordvingen, jemförd med 16 kap. 7 2 1 mom. i strafflagen, eller ock, i händelse N. icke skulle kunna dömas efter detta lagrum, efter först nämnda 3 3 11 punkt., jemförd med 16 kap 8 eller 9 22 i strafflagen. Vidare förklarade käranden, på fråga af hr N., att han ansåg artikeln i dess helhet vara mot honom förolämpande, hvadan åtalet också afsåg hela artikeln; dock ville han särskildt utmärka första och fjerde styckena samt sista hälften af femte stycket eller från och med orden: Detta aktstycke har gjortetc. till slutet. Dessutom hade hr N. i andra stycket af nämnda URpsats så till vida förvrängt kärandens ord, att hr N låtit honom säga: satt han hade sig bekant-, då han deremot sagt de om mera bekantskap med den omskrifna saken vitnande orden: att han ansåg sig böra upplysa;. — Sedan deref:er br N. (med anledning deraf. att i det vid förra rättegångstillfället förda protokoll käranden, i strid med hvad eljest hörde till vanlig rättegångsordning. låtit införa en avnan nppsats-ur ofvan nämda tidning af senare dato) frågat, om meningen var att åtala äfven denne, samt-kä randen derpå svarat, att han åAtminstone icke för närvarande ämnade väcka ett dylikt åtal, auhöll hr N. om åtta dagars uppskof med målet för att kunna komma i tillfälle att afgifvskriftligt svaromål. Detta bestreds af käranden, som ansåg att artikeln var af sådan beskaffenhet, att br N., redan då den skrefs, bort vara försedd med alla för ett dylikt svaromål erforderliga materialier. Härpå genmälde hr N., att detta påstående kom honom alldeles oväntadt, ej derjör att han behöfde något uppskof, emedsu han hade sina saker fullkemligt lara; ntan derför. att han ansåg att kärandens hederskänsla bort förbjuda honom att framkomma-mett detsamma, alldenstupd käranden sjelf behöft tre veckorstid för att kunna förbereda sig till åtelets väckan de, samt att käranden dessutom under tiden gjort allt för att förstöra de papper, som på ett eller annat sätt kunde vara för honom graverande; med anledning af hvilka förhållanden hr N. ansåg, att 8 dagars anstånd med:svaromålets afgifvande icke borde vara för mycket för honom. Parterna fingo derefter afträda: Efter vf rätten hållen enskild öfverläggning blef måjet uppskjutet till tisdagen den 17 dennes kl. 11 . m., då hr N: skulle vara beredd att afgifva slutligt svaromäl. (8. D. 4).