Aftonbladet – 11 mars 1874, sida 2

STOCKHOLM den 11 Mars. Posttidningen innehöll i går afton ett half. Jofficielt tillkännagifvande derom, att h. exc. hr justitiestatsministern Adlercreutz i förIgår i konungens händer öfverlemnat sin afI skedsansökning. Man har sålunda erhållit bekräftelse på hvad ryktet de senare dagarne haft att förmäla i afseende på främsta ledamoten af konungens räd. Man kan hysa olika meningar om karakI teren af den votering i Första kammaren, som föranledt dsatta steg och om det mera elle mindre behöfliga att göra den fråga, hvarom det gällde, till kabinettsfråga. Men vi tro, att det steg, som excellensen Adlercreutz nu tagit, och om hvilket han under enskilda samtal lärer prevenerat ätskilliga inflytelserika ledamöter af kamma ren för den händelse att förslaget skulle förkastas, kan frän hans ståndpunkt ha sitt fulla politiska berättigande. När en majoritet i Första kammaren vid förlidet års riksdag inlät sig på experimentet med grundskatteoch försvarsfrågornas sammanbindande med hvarandra, var det säkerligen icke inom denna majoritet många, som vägade antaga såsom någorlunda visst, att detta experiment skulle leda till något positivt resultat. Deras antal var deremot visst icka så ringa, hvilka resonnerade som så: vi kunna ju gå med på detta förgök, som troligen endast skall ytterligare ädagalägga, att det blott varit tomt munväder, då man från deras sida, hvilka gjorie motstånd mot den af regeringen föreslagaa bär ordningen, förespeglade. att man, om man sluppe iudelvingsverket och grundskatterna, skulle med nöje gå in på en verkligt fast försvarsorganisation, grundad på allmänna värnepligien. Lätt förklarligt är äfven, om regeringene flesta ledamöter, som med så stor värma hade omfattat det s. k. Abelinska förslaget, endast med djupt grundadt misstroende slöto sig till det nämnda experimentet. Men då en regering officielt förklarar sig acceptera en plan för lösande at ett vigtigt samhbällsproblem, så måste det kanna antagas ske på fullt allvar och icke för att blott åvägabringa en praktisk bevisning om planens omöjlig: het, Det är. ntan wifvel.ur denna synpunkt, som hr Adlercreutz utarbetat och framlagt det förslag till tillägg vid regeringsformens 2 80, hvarigenom skuile! kunna häfvas deras betänklighe:er, som i. afseende-på ett nytt häroråningsförslag, grundadt: ensamt på allmän värnepligt, kunna göra den invändningen, att sedan indelningsverket väl blifvit upphäfdt, man icke-har den ringaste garanti för att icke en knapp majoritet inom. riksdagen kan om nägra är beröfva den nya organisationen allt hvad den innebär som vilkor för fasthet och krigsduglighet. Det vu framlagda förslaget antogs af Första kammarens mojoritet, för hvilket det synbarligen icke var behagligt, men, som dock genom antagandet ville ådagalägga ett slags tillmötesgående och visa, att den icke redan på detta stadium af frå gan ville omöjliggöra: utarbetandet af ett sådant förslag, som skulle kunna ha pågon nutsigt till att bli antaget. En majoritet i Andra kammaren ville emellertid ha tillläggsförslaget förändradt, så att det skulle innebära en något större garanti. Att döma af exc. Adlercreutz uttalanden ansåg han den modifikation, som af: Första kam marens majoritet önskades, väl skenbarligen i ördalagen, men icke i realiteten innebära någon bättre garanti än regeringsförslaget, och då detta en gång var af Andra kammåren antaget, betraktade han det som ett bestämdt politiskt fel att blott och bart ur smaksynpunkt förkasta detta. Han ansäg sig förmodligen.böra antaga, att den majoritet i Föråta kammaren, som nu voterade på sätt som bekant är, skulle vid nästa riksdag votera på samma sätt, i fall samma förslag då framkomme, hvarjemte han kunde taga för afgjordt, att Ändra kammarens majoritet, som kunde äberopa sin pu visade: beredvillighet att gå till mötes regeringens önskan om en garanti för den blifvande organisationen, skulle utån betänkande förkasta den skenbara förstärkning af garantierna, som iniehölles i den modifikation af förslaget, hvilken nu blifvit omfattad af Första kammarens majoritet. Under dylika förhållanden ansåg förmodligen exe. Adlercreutz utsigterna för ett allvarligt menadt experiment med en kombinerad lösning af grundskatteoch försvarsfrågorna vara till den grad förmörkade, att han icke längre vilie qvarstanna i den regering, som har till uppgift att follfölja försöket.