Aftonbladet – 9 mars 1874, sida 3

—555.-5H--F5H5GCRN— i botten; hon skyndade att tillsluta dörrarne till spelarnes salong och stälde sig i nästa sekund vid den häpnande Melchers sida, der han rest sig upp frän soffan. Eländige!s hviskade hon i hans öra med en af smärtan sammanpressad och af masken hämmad röst, så dof, att Melcher icke kände igen den. Men rösten trängde som en spetsig dolk ned i hans hjerta, och han äwnade just rycka masken af den förmätna okända, då Arthur Bluhm plötsligt visade sin höga, imponerande gestalt i den lilla lönndörren. Rör inte vid det heliga! ropade hinduen med dämpad, men kraftig stämma, i det han ander ett ljungande ögonkast på Melcher sträckte ut sin arm såsom en fällbom mellan honom och Inga. Förräderi! Spioner! skrek turkinnan så häftigt, att samtliga spelande störtade upp frän sina platser, ströko korten ned 1 en broderad papperskorg, som ögonblickligen rullades under en soffa, medan de Bköto spelborden in i en djup garderob, skickligt lold bakom fondväggen i måaskenskabi1ettet. Arthur Blubm hade under tiden tört. Tuga It i tamburen, hjelpt henne på med sin kappa och kastat em vid resrock öfver sina gna skuldron Han stod just med handen å låses, då spelarne På värdinnans uppoaning störtade ut, föratt höjda de flyenå4e, Här slipper inger ut förr än bar emaskerat ag! röt Melcher. Af med anskon! 2r med masken!skrålade flora Tyst, tyst! För Guds skull!s Yarnade urkinnan. Arthur Bluhm hade ställt Big framför in skyddsling. Han stod der bredaxlad ch hög med korslagda armar, den högra anden fördjupad i brörtfickan På resrocen. Forts)