Aftonbladet – 9 mars 1874, sida 3

RIKSDAGEN. I förra numret redogjordes för det be slut, vid hvilket Första kammaren stannade i fråga om den föreslagna ändringen af 8( 2 R. F. Diskussionen i detta ämne öppna des af hr v. Ehrenheim, hvilken af justitie stataministerns anförande vid frågans be handling förra gången inom kammaren ville draga den slutsats, att regeringen sökte garantier ej blott för den nya armorgani sationens grund, utan äfven för dessa me del ati upprätthålla densamma, för hvilka man fordrat ett stöd i grundlagen. Tal. vore öfvertygad, att regeringen icke skulle frångå denna ståndpunkt; och då här endast vore fräga om afslag eller bifall till den k. propositionen, kunde han ej annat än yrka bifall. Grefve C. G. Mörner trodde icke. man borde bygga ett älskadt fosterlands framtid endast på ett uttalande af h. exc. justitiestatsv inistern, hur bestämdt och tölj aktligen betydelsefullt ett sädant än kunde vara. Tal. erirrade om h. exc. justitiestatsministerns yttrande vid baslatet om indelningsverkets upphäfvande samt om krigs ministerns anförande inom Andra kammaren vid samma tillfälle. Det förra hade på tal. gjort ett godt iniryck, det senare motsatsen; men man kunde med skäl fråga, hvilger af dem hade störst betydelse. Det nya grundlagsförslaget vore ej affattadt i klara attryck; man kunde ega rätt att fordra, det 80 I DC F. i sin nya ordalydelse betryg gade i blott grunderna för ett försvar, utan äfven medlen, säsom förhällandet vore med nämnda paragraf i dess ännu gällande form. Det vore dessutom ej förenadt med någon fara att uppskjuta nämnda förslags anta gande till nästa riksdag, till hvilken tid man hade att förvänta arm6organisations förslaget, och då man således kunde veta, hvad man garanterade. — För att värt försvar skulle vara fullt betryggande fordrades — och detta vore en sak af vigt — att det till sina grunder öfverensstämde med Nor: 5e8, På dessa anförda skäl yrkade tal. afslag. Grefve Henning Hamilton ville rösta för slag, emedan de garantier, förslaget erojöde, icke kunde anses tillräckliga; bifölle nan detsamma, hade man ej fria händer vid lästa riksdag. En alldeles motsatt åsigt örfäktades af hr v. Geij.r, hvilken ej blott insåg dessa konstitutionella garautier för en 1y härorganisation tillräckliga, utan till och ned ville göra gällande, att de så mycket mtalade medlen icke kunde genom grundag garanteras. H. exc, justitiestatsministern åberopade sitt nförande vid ett föregkäevde tillfälle, dä an ådagalagt, att det nya förslaget garanerade ej blott grunderna för försvaret, aan ifven hela armelagen. Ehuru ej öfvertygad om indelningsverkets oduglighet, hade tal. örklarat sig vilja medverka till utarbetan let af en ny härordning. Men han ville ägga kammasen på hjertat de förvecklingar, om kunde uppstå, om detta förslag förkastades; regeri.gen skulle derigenom kunna olitva bindrad att fortsätta sina arbeten på stt armeorganisationsförslag, och tal. vågada lå icke ansvara för, att ett fullständigt så lant hunne framläggas till nästa riksdag. För öfrigt — blefve detta än händelsen, unde man då ej hinna att afgöra detta se are förslag. Grefve Henning Hamilton trodde, att koungens rådgifvare skulle kunna af kam