att du kunde vara så blödig af dig. Ur der tiden för jag din älskvärda fru til ekipaget. Med en hofmarskalks eleganta hållnin; bjöd Arthur Bluhm armen åt sin dam oci förde henne den korta vägen ut genom för stugan. Melcher dröjde en stund och ro pade derefter på sin kompanjon, som sto qvar vid vagnsdörren. Seså, inga affärer, då nöjet väntar! syarade Bluahm, i det han tog afsked a Inga, för att påskynda hennes mans ankomst Men inkommen i rummet mottogs han a Melcher, som stod der med utbredda armar Arthur blef stående lugn och kall vid dör ren. Er fru väntar er otåligt, min herr kom nanjon, Arthur, Artbur! Gud välsigne dig! utbrast Melcher och slingrade sina armai om marmorbilden. Bed Honom snarare välsigna er sjelf med kraft att hälla er heliga ed, svarade Arthui torrt och sköt sakta sin brottslige kompan jon ut genom dörren, När Melcher försvunnit, kastade sig den forne äfventyraren, men nu så hederlige mannen i soffhörnet, lade armarne i kors öfver bröstet och stirrade med dyster blick framför sig, under det han sakta mumlade: Hvad gär åt mig? Hvad gör jag, hvad vill jag? Ar jag på väg att bli galen? Jag. som förr blott haft ett enda valspråk: alli för min son! i XVIL På en operamaskerad. Champagnegaloppen hade tystnat. De dansande paren slogo sig andfådda och skrat tande ned der och hvar uti de af kulisser anordnade bersåerna i kungliga teaterns salong, för qvällen anordnad till en stor artad dansss1; och ömma älskande hviskade eller suckade kärlek i skuggan af samma målade rosenbuskar, som på scenen bevitnat så många erotiska bikter,