Aftonbladet – 6 mars 1874, sida 2

VINGLAREN.) BERÄTTELSE AF JOHAN JOLIN. Aj, för kissekatten! Ta mej kasingen, l såsom farbror Göran säger, glömmer jag) inte i det här förtjusande sällskapet att jag ) lofvat min fru mor att hemta henne hos statsrådets i afton. GHlorvördigaste tjenare, mina älskvärda damer samtoch synner-l ligen ! ! Men vid Melchers höger-om och hastiga saflägsnande fladdrade i hans fotspår en li1 ten rund pappersskifva, som sannolikt dra: gits upp ur fickan tillika med klockan. Viola tog upp den, i samma ögonblick som hennes far försvann och utropade med föryåning: Hvar i all verlden kommer hon ex ifrhu? Svarta damen, mamma! Hon, som nyss blef kastad på brasan! Det här är då bestäm dt trolleri! Låt vig få henne, Viola. Jag ska göm: ma henne; Det är väl någon betydelse med hennes Btersomst, hviskade Inga, gripen så tungt al dystra tankar, att hennes stäm ma blef nästan ljudlös. Och säg mig, mamma, hvad menas med ssvartsjukan, som bäppa Nyss talte så my? ket om? Det är en känsla — min Viola — som ängen annan kan beskritva, än den som hyst den, en känsla, som du är för mycket barn att ännu kunna fatta. Har mamma inte kännt den då? ; Nej, min ficka, inte ännu, och Gud bev. we mig ifrån bekantskapen. ; Stockars fru Inga, hon visste icke, att den weärta, under hvilken hon gjorde detta 9) 5. B, mr 25—86, 88, 4ö-—42, 44—48, 50, L 52 0 V 58: