Aftonbladet – 6 mars 1874, sida 2

rummet, och kring den lilla runda plan, som upptill afslutade och sammanband trappan med öfre våningen. draperade sig tungs sidengardiner, bakom hvilka man från ett litet hemligt fönster hade en sorts synrö: ner till det rymliga kontorsrummet. Detta fördolda utkik ellsr iokik såsom kontori sterza kallade det, förargade dem högeligen, men Melcher förklarade att det var en engelsk id och som förskaffade principalen fördelen att från sin bostadsvåning idjupa ste inkognito kunra öfverblicka de besö kande. Han tillade icke: soch kontrollera kontorspersonaleng Ait. Inga visste att hennes man befann sig ph gitt arbetsrum dernere och i full teatertoalett; hon begaf sig derför utför spiraltrappan, för att möta honom i rummen innanför kontoret, När bon kom ner hejdades plötHgt hennes steg af ett lifligt samtål i rummet innanför det, i hvilke: hon befann sig. Hviskande Föster urladdade hela åskmoln af vrede mot hvarandra. Hon igenkände Arthur Blubms stämma och dä och dä ett kortare utrop ar hennes man. Hon ville icke lyssaa, och ändå kände hon sig fastnaglad, ty det föreföll benne som om Pytkia sutte på sin trefot derinne och framhväste orakelsvaret, som skulle afgöra hennes öde. Rösterra blefvo emellanåt litet mera tydliga och högljudda, och slutligen hörde kon Aribur Bluhm skälfvande 3! vrede utropa: Och allt detta kar du gjort! Så bar du uppfastat begreppen heder och ära. Gjorde jag rätt, skulle jag låta lagen ha sin gång och straffa dig lika nesligt som du handlat. Vet du då inte att efter de skarpa begräna ningarne i vårt komtrakt är det ett förfalskpingsprett ati skrifva årmana namn för evskilda vinglerier? Vet du inte, att du är på god väg att rutnera mig genom dessa undratusen, som du nu för andra gången snart sagdt tillgriper ur min kassakista, då du tvingar mig att för firmans keders skull infria dioa enskilda förbindelser? J ag för