Aftonbladet – 5 mars 1874, sida 2

— Bristen på ved i hufvudstaden har ganska säkert aldrig varit så stor som i närvarande stund. Björkved gäller 38 å42 rår, barrveden 28 å 30 rår pr famn. Innan Mälaren blef isbelagd ankom till Korshamnskajen en större skuta lastad med afskräde efter timmerupphuggning. Sådant bränsle har aldrig förr till följd af dess ringa verkJiga värde kunnat bitföras, men nu har det kunnat försäljas i synnerhet till mindre bemedlade, till det orimligt höga priset af 6 rår pr mått — d. v. s. 18 rdr famnen. För inforslingen sf ved som säljes på en egendom balägen cirka 1 mil från hufvudstaden, betalas af veduppköpare 15 å 17 rår pr famn. Tages nu i betraktande att för hemkörning, langniog, sågning, huggniog och uppbärnisg af den ved, som nu till förbrukning inköpes, betalas 6 å 8 rår pr famn, så kan man lätt fatta, i hvilket ytterligt betryck många mindre bemedlade familjer nu skola befinna sie, och notoriskt är att ganska många, sora nu måste inskränka sin bränsleförbrakning till den onndgävgligaste matlagningen eudast, ligga i oeldade rum. Otvitvelsktigt är äfven att till den nu rådande stora sjukligheten bidrager vedbristen ganska väsentligt. I talrika byreslägenheter, särdeles inom de hus, som under de senare åren blifvit byggda, äro de för vedupplsgen afseida 10kalerna så knappt tilltagna, att blott en del af vedförrådet för höstoch vinterbehofvet der kan inrymmas, och med den gifna följd att vid Mars mbnads inträde måste vedinköp återigen verkställas. En verksam åtgärd kan omellertid vidtar gas, väl icke till betydligare nedsättning I priset på veden, men ätminstone till den on befintliga vedbristens afhjelpande. Den består deri, att styrelsen för statens jernvägstrafik medgifver, att för inforslingen at den ved, som är upplagd vid stationerna utåt linien, och hvilken ved är afeedd att hitförar, upplåtes ett tillräckligt antal vagnar så skyndsamt som möjvigt. Det är visserligen kävdt, att trafikstyrelsen befinner sig i stor förlägenhet i alseende på transportmedel, enär materielen är otiliräcklig; men vi tro att den nyss antydda äträrden bör såsom en af trängande behof pikollad nödfallsktgärd vidtegas. Om ej så sker, kan med visshet förutses, att vedbristen tilltager froktansvårdt, enär någon vedtillförsel på annat sätt icke kan motses ännu på några månador,