Aftonbladet – 4 mars 1874, sida 2

baka igen; och så ka man addera och an: terdantera och summera och Gud vet allt bvad det heter med mera. Nej, jag klunkar ner slltsammans med en kaffeiår, lilla Isga. . Ja, gör det, bästa moster Kajsa! Det är sorgligt att vi fruntimmer iate kunna ha upphöjdare samtal ön affirers, svarsde husets värdinna. Och det säjer en köpmanstru till en för detta diversebandlerska. Nej, uu för tiden ba affärerna blifvit alla mensiskoralifsluf., och deraf bjertat är fullt, deraf talar mun10m. Sjeltva den simplaste arbetare talar 0 om sina räntor i sparbavken, och bar en räkna slantarne i sparbössan. Mätte bara inte omsorgen om vär arma stofihydda och dess ombonande komma oes att förgäta javkarve på det som ofvanom och ovanskeigt är, afslutade Kajsa Adler med ailvarlig min, i det hon sopade brödsmulorna bort från sion brusa baltsidenklädning. Da säger hvad jag tänker, kära Kajsa, instämde mor Iogrid fromt. Och hvad jag så cjopt känner, tillade (2ga med en tung suck. Ack, i de kretar, i hvilka jag numera umgås, egvar man ndast nägra fö minner ät utflykterna i let skönas verld, då deremot toiletten, baarna och supgerra utgöra hela qvällens amtalsämne, Framför allt talar man om ;riserna på denna fålängans marknad. Vä sar man till afbrott i dessa krassa tanke Itbyten framkasta några ord om lifvet ef er döden, om stjernbivmelens ander, om omsterverlåens poesi, om de stora andar, om ryckt menskligheten framåt och uppåt; jå anees man som en fjolla, en halfstickad iEstrumpa, en lärd i stubb eller nägot dy ikt, för hvilket mannen har så minga krattrd. Nej. kära moster Kajsa, det är verk gen en bjertefröjd för mig att få tala om ågot annat än pengar och affärer. Hva ska vi oå tala om, kära Ivgabaret mitt? sporde Kajsa Adler, i det hon tertog sitt sysrbete. Ser du, hvad mig jelf beträffar, kan jag tala om hvad som