— Dödsfall i utlandet. Om den nyli gen aflidne metodistpredikanten Scott med delar Dagbladet följande: Den 28 sistiidne Januari afled i Glasgow i 70:de året metodigtpredikanten G. Scott, hvilken för omkring 30 år sedan gjorde stort uppseende här i Stockholm. Scott hitkom nemligen i slutet af 1830 talet och blef predikant vid härvarande metodistiska församling, som då höll sin gudstjenet uti excellensen grefve Carl de Geers dertill upplåtna trädgårds paviljong vid Stora Trädgårdsgatan. Scott, som var en talangfull och driftig man, förstod snart att utvidga sin verkningskrets och samlade omkring sig en mängd åhörare. Med deras biträde, men förnämligast genom understöd från metodistiska centralkomiten i Eogland, kunde församlingen redan 1839 bygga sig en egen kyrka i hörnet af Grytgjutaregränden och Östra Bangränder. Scotts omväsdelsenit och i syn nerhet de förklenliga omdömen, han under en resa i Norra Amerika 1840 tillåtit sig öfver religionens och moralens tillstånd i Sverige, väckte emellertid uppmärksamhet och förargelee här hemma. Då år 1842 en teaterpjes, kallad Jesuiten, gifvits å teatern i Kirsteinska huset, hvari Torslow med mycken framgång härmat Scotts utseende och sätt att vara, inträffade dena offentliga förargelsen, att en mängd åhörare af en hans aftonsångspredikan ville med våld föra honom med sig att se stycket. Kort efter denna händelse förbjöd regeringen metodistiska predikningar på svenska språket och inskränkte dem till det engelska, och således begagneliga eudast af härvarande britiska metodister. Nu fann Scott icke mera sin räkning vid att qvarstanna i Stock: holm, utan afreste om sommaren 1843 åter till England, hvarest han sedermera alltjemt vistats. Franske contreamiralen Bruat, den yng ste amiralen i franska marinen, har den 21 Febr. aflidit. Han inträdde i flottan 1843 och deltog i flere expeditioner till indiska och kinesiska farvatten samt utnämndes 1869 till kommendör. Sitt egentliga rykte vann han dock i striden mot Paris-kommunen, hvarunder han kommenderade en afdelning marinsoldater, hvilkas deltagande i de blodiga striderna under Paris mnrar kraftigt bidrog till upprorets kutvande. Till belöning härför utnamndes han 1871 at Thiers till contreamiral.