Aftonbladet – 23 februari 1874, sida 2

VINGLAREN.) BERÄTTELSE . AF JOHAN JOLIN. Xx. En äfventyrare. Mor Ingrid hade flyttat till hufvudstaden och bodde i samma hus som hennes goda vän Kajsa Adler. De båda gummorna trifdes förträffligt tillsamman och mottogo tätt och ofta kära besök af Inga och hennes dotter, eiler af lilla Viola, åtföljd af hennes guvernant, hvilken börjat tala svenska ganska ledigt, tack vare sin lärjunges brinnando båg att lära den unga damen från Schweiz det skönaste språk på jorden — säsom den lilla med en komisk min af nationalstolthet kal: lade sitt modersmål. Dessa besök i modrens hem voro för Inga riktiga högtidsstonder, och hon tillgaf sin iynnesombytlige make många af de dystra timmar han förorsakade henne för den vederqviekelse hon hade af modrens närhet. Det var liksom om denna medfört något af hembygdens friska bergsluft ät den betryckta dottren, hvars öppna karakter och ädla sinne omöjligen utan motvilja kunde underkasta sig lagarne för den folländade verlsdamen och ljuga vänskapens iniresse för de persoxer, med hvilka Melcher ständigt förde henne i beröring och om hvilka Inga visste att de 8 sin sida icke hyste det ringaste deltagande för det stackars naturbarnet, som blifvit inkastadt i så ovanliga lefnadsförhållanden. I många veekor efter födelsedagsfesten fick den stackars Inga uthärda Melchers och assessorskans vrasiga humör med anledning af deras bittra eripringar om de för dem så 2) Se A, B. n:r 25—86, 38, 40—42,