Aftonbladet – 17 februari 1874, sida 2

— Landtbruksakademiens ledamöter hade i gär afton ett ovanligt tal:ikt besökt sammanträde i akademiens lokal, hvarvid ordet fördes af grefve C. G. Mörner. Till en början uppläste intendenten JuhlinDannfelt ett skriftligt svaromål öfver de af revisorerna framställda anmärkningar vid granskning af räkenskaperna vid landtbruksakademiens experimentalfält, och lät akademien vid denna förklaring bero. Vidare redogjorde professor Arrhenius för ett af särskilda komiterade afgifvet utlåtande i anledving af ett väckt förs on uppdragande åt akademiens agrikulturkefoi ska anstalt att öfvervaka kontrollen öfver de i handeln förekommande gräsfrösorter, af hvilket utlåtande inhemtades, att komiterade afstyrkt detta förslag och i stället hemstälit, att akademien skulle genom en cirkulärskrifvelse till samtliga hushållningssällskapen fästa deras uppmärksamhet på, att i handeln ofta förekomma frösorter af ganska dålig beskaffenhet, samt upp: mana dem att till förekommande a! deraf sig härledande menliga följder vidtaga lämpliga åtgärder. Prof. Bergstrand anmälde derefter, att han från akademiens förre agrikulturkemist, prof. Alexander Miller, fått emottaga en broschyr med titel: Der einheimischen Vögel Nutzen und Schaden zusammengestellt von O. Burbach. Prof. Bergstrand hade med ledning af hr Burbachs metod uppgjort en tabell, innefattande en grafisk framställning af våra inhemska fåglars nytta och skada, hvilken tabell lemnade en åskådlig öfversigt af detta ämne och på hvilken nyttan var betecknad med grön och skadan med svart färg. En följande talare, prof. Arrhenius, begagnade tillfallet att rekommendera dylika tabeller såsom en lämplig undervisningsmateriel i folkskolorna. Derefter började behandlingen af de till öfverläggningsämnen framställda frågorna, af hvilka den första hade följande lydelse: Huru böra hushållsskolor för utbildande af praktiska husmödrar på landet vara inrättade för att blifva gagnande, och hvilka åtgärder böra vidtagas för åstadkommande af sådara skolor ? tskilliga talare yttrade sig om denna fråga, och alla tycktes de öfverensstämma deri, att den nu vanliga uppfostringsmetoden ingalunda vore egnad att dana goda husmödrar, hvarför det också vore af behofvet påkalladt, att dylika undervisningsanstalter. som här vore fråga om och som äfven, fastän till ett ringa antal, lära finnas på några ställen i landet, blefve inrättade. I fråga om sättet tycktes man i allmänhet vara öfverens om, att åtminstone en skola borde finnas i hvarje län och att deri skulle meddelas raktisk undervisning i alla inom ett väl ordnadt hashåll förekommande göromål. såsom bandarbeten, matlagning, bryggning, bakning, slagt m. m. En talare, hr von Post, utvecklade denna fråga i ett längre skriftligt föredrag, hvilket dock tyvärr gick för referenten nästan helt och hållet förlorad i anseende till den lågmälda och otydliga stämma, med hvilken det framfördes, samt den temligen ogenerade konversation, som under tiden fördes mellan åtskilliga af de i salen innevarande åhörarne. Vid föredragning af den senare frågan: Hvilka olika slag midsommarråg hafva på senare tiden blifvit hos ess oålade och hvad erfarenhet har dervid vunniis? anmälde prof. Arrhenius, att tvenne svar på densamma till akademien inkommit. Det enaaf dessa var från en af akademiens ledamöter hr Edman, hvilken af egen erfarenhet intygade, att