vackert, och mot priset (6 kronör) torde intet vara att anmärka. Ur Folkens häfder är namnet på en nY tidskrift, som från och med detta års början utgifves af sällskapet för nyttiga kunskapers spridande, hvilket genom sina båda äldre tidskrifter, Läsning för folk.t, hvaraf fyrtionde årgångens första häfte utkommer i denna månad, samt Land och folk redan förut gjort sig väl förtjent om allmänbildningen i vårt land. Den nya tidskriften, som i likhet med de båda andra utkommer med fyra häften om året, är enkom afsedd för skildringar ur Syeriges och andra län derg historia, hvilka ämnen böra bidraga till att hos alla samhällsklasser väcka och underhålla hågen för läsning och föra sinnet till alvarlig sysselsättning. Redaktören uttrycker ock i anmälan den förhoppning. hvilken vi med nöje dela, att en sådan tidskrift, hvars artiklar ordnas efter en på förhand uppgjord plan och utarbetas med bestämd hänsyn till den stora allmänhetens behof, torde efter någon tid äfven kunna göra tjenst åom en historisk läsebok för menige man. De ämnen, som i första häftet behandlas äro: Sanherib och Nebukad nezara, en efter de bästa källor af H. H—e (Hjärne) gjord framställning af minnesmärkena af de gamla assyriska och babyloniska väldena, uppburen af en särdeles varm och färgrik stil; tvenne skildringar Från det sjunkande Romarväldets tid, afhandlande den förre De första kristne, den se nare, hvaraf dock endast början här meddelas, Hunnerna; Tornej, Dust och Bohord, en ytterst intressant beskrifning öfver ridderliga lekar i Norden under medeltiden af H. Hildebrand; samt Jungfrun af Orleäns, en om mycken förtrogenhet med ämnet vitnande teckning af denna romantiska personlighet af E. W. (Wallis). hvilken kommer att i nästa häfte fortsättas. Dessutom prydes häftet af åtta intressanta och till största delen särdeles vackra träsnitt. De ämnen, som närmast komma att i tidskriften behandlas och af hvilka man bäst kan sluta sig till dess plan, äro: Egyptens forntid, En herrskare i Athen, Från en ro mersk stad, Kejsar Julianus, Anugustinns. Munken såsom bildningens förkämpe; Det första korståget, Mohammed, Gregorius VIL Cromwell, Polens öde, Washington, Några scener frän franska revolutionen, Kristian II, Från konung Erik XIV:stid, Från trettioåriga kriget, En svensk riksdag, på 1600talet, Nya Sverige, Enväldskonungen och Rikets Ständer. Från den stora flyktens dagar 1808—1809. Bland författare, som utlofvat bidrag till tidskriften nämnas ianmälan C. T. Oäliner, CL Annerstedt, O. Alin, E. Wallis, A. Ahlqvist, O. Montelius, .H, Hildebrand, A. Hedin och H. Hjärne. Redaktör af denna tidskrift liksom af de öfriga förut omnämnda; är är H.Forssell hvars nämn i förening med de nämde medarbetarnes utgör en god borgen för dess blifvande värde. — Grefve Tauffkirchen, f. d. baierskt sändebud i Rom, lär inom kort komma att utgifva en bok om det vaticanska kyrkomötet, hvilken man motser med spänd väntan, emedan det lofvar att i många punkter kas!a ny dager öfver detta ännu icke grundligt behandlade ämne. — Carlo Aymonino, major i den kongl. italienska genörälstsbeh, Hari Rom utgifvit första bandet åf ett arbete. som sarfimanfattar Alla mi litäroperationer i Alperna. Le guerre alpine; studio storico-militaretorde vara ett verk. som jär ensamt i sitt slag och som skall finna talrika läsare inom militärkretsarne. — Lamartines bildstod, som kommer att py: da en plats i staden Macon, är för närvarande utställd i de sköna konsternas akademi i Paris. — Vid renoveringen af domkyrkan i Breslau har man i ett sidokapell upptäckt en större väggmålning. Den anses härstamma från det 15:de århundradet. Taflan. som föreställer de fem tusendes bespisande af Kristus, är af högt värde för konsthistorien — Professor Rudolf Jordan i Disseldorf har en större tafla nära färdig, hvilken han benämnt: Den gamle sjömannens död-. — Hr Anatole Crescent, en år 1869 afliden parisare, hade i sitt testamente anslagit en summa af 100,000 francs till en fond, hvars ränta skulle användas till pris för en opera seria och en komisk opera; testators familj tillade ytterligare 20.000 francs, så att priset, som skall utdelas hvart tredje år, uppgår till 18.000 francs. År 1872 skedde inbjudning till en första täflan om en lämplig operatext med ett pris af 1000, respekt. 2500 francs. Af en till kultusministern irkommen berättelse inhemtas ewellertid, att juryn, som består af kompositörerne Ambr. Thomas, Victor Mass, Francois Bazin, Ernest Boulanger, Paul Bernard samt teåterföreståndarne Saint-Georges, Alphonse Royers och Charles de la Ronnat, ieke kunnat tillerkänna priset åt nåfor enda af de inlemnade 56 manuskripterna. nbjudning till en ny pristäflan kommer således att utfärdas. ; — I konsertsalårne i Paris råder liflig verksamhet. Händels Messias har gifvits fem gånger under anförande af Lamoureux. Racines Athalie med Mendelssohns musik, hvilken var ämnad att uppföras: endast en gång, nemligen på skaldens minnesfest, har måst gifvas förnyade gånger. — En ouverture till Shakespeares:---As ou like ithar blifvit komponerad af H. H. ierson och utfördes på den första af de stora konserterna i Kristallpalatset i London. Londontidningarna egna ouverturen varma loford.