Aftonbladet – 11 februari 1874, sida 1

I G. H. o. Sj.-T. d. 14 o. 21 samt i Sydsv. Dagbl. d. 14 d:s å 1:a sidan. ; (76 dubbelr.) På F. C. Askerbergs förlag har i dessa dagar utkommit i bokhandeln i Stockholm och landsorten: Å Upptäcktsresor Lufthafvet J. Glaisher, C. Fitammarion, W. de Foinvielle och G. Tissandier. Med 115 illustrationer och ett tillägg: ss se . . Ballongfärderna under belägringen af Paris. Svenek bearbetning af C. H. Atterling. Pris: 15 Rdr. Boken har erhållit följande förord: Undertecknad, som blifvit anmodad att genomläsa närliggande arbete och yttra sig öfver dess innehåll, får härmed tillkännagifva, det han funnit denna bok ieke endast innehålla en mängd intressanta upplysningar öfver beskaffenheten af de högre luftlagren, lärorika meddelanden om luftseglingskonstens uppkomst, utveckling och noggranna beskrifningar öfver de vid densamma använda apparater och förfaringssätt, utan äfven genom den liflighet och åskådlighet, hvarmed dessa ännu alltjemt äfventyrliga färder äro skildrade, vara ämhade att väcka och underhålla läsarens intresse för ämnet, genom hvilka egenskaper arbetet sälskildt anbefaller sig såsom passande till lektyr för det uppväxande slägtet. Ingen kan hafva större skäl att glädja sig öfver luftseglingskonstens utveckling, än meteovologen. Hvarje nytt steg inom den vetenskap han idkar. påminner honom derom, att den betydligaste delen af atmosferen är oåtkomlig för hans iakttagelser. För att förstå den horizontala rörelse i luften vi kalla vind, fordras kännedomen af de lagar, som reglera de vertikala, uppåtstigande och nedåtgående, luftströmningarna. På olika höjd öfver jordytan råda vindar sf olika riktning och styrka, som variera med dygnet och årstiderna. Det ena luftlagret har högre värmegrad och mera fuktighet än det andra allt efter deras afstånd från jordytan. Huru komma till rätta med och lära inse sammanhanget mellan alla dessa olikheter och vexlingar, när man icke kan anställa sina observationer annat än vid jordytan eller för att så säga på botten af det flera mil höga lufthaf, i hvars inre massa alla dessa rörelser försiggå. Ehuru de framsteg luftseglingskonsten hitintills gjort icke kunna anses vara särdeles betydliga, då man ej ens hunnit så långt, att man utan fara kan verkställa uppstigningar eller efter slutad färd vara säker på att utan sorgliga äfventyr sätta foten på fast mark, måste man dock vid närmare granskning erkänna, att en alltjemt stigande utveckling äfven på detta fält är! märkbar. Sådana framsteg finner läsaren omnämnda eller antydda på flera ställen i detta arbete, Ballongens användande i vetenskapens tjenst daterar sig från de första tiderna af dess tillvaro. Män af stort vetenskapligt anseende såsom Gay-Lussac och Biot hafva icke försmått stt begagna detta det enda möjliga forskaffningsmedlet, då det gällde att höja sig upp i de högre luftlagren för attjundersöka de der rådande atmosferiska förhållanden. I senare tider är det egentligen meteorologen vid Grenwich observatorium, Glaisher, hyilken genom sina talrika meteorologiska observationer, utförda under en mängd ballongfärder, gjort vetenskapen stora tjenster. Äfven i Frankrike hafva under de senare åren luftfärder blifvit företagna i uteslutande vetenskapligt syfte af Flammarion m. fl. Det är en samling af beskrifningar öfver dessa under senaste tider utförda vetenskapliga luftfärder, hvilken här lemnas i läsarens händer. Beskrifningarne äro gjorda af de personer sjelfva, som utfört lnftseglingarna, hvarigenom framställningen ganska mycket vunnit i åskådlighet och intresse. Intrycket af dessa berättelser är sådant, ait man vid deras läsn ng nästan tycker sig deltaga i de äfventyr som beskrifvas. Att öka lifligheten hos dessa skildringar bidrager i icke ringa mån den mängd utmärkta figurer af hvilka texten är beledsagad samt i ännu högre grad den klarhet och tydlighet i framställningen, som bär prägeln af det ovanliga intresse, man torde kunna säga kärlek för ämnet, med hvilken öfversättningen blifvit utförd. Stockholm den 11 December 1873. R. Rubenson, Föreståndare för Statens (1269) Meteoroloxiska Cenmral-Anstalt.