Aftonbladet – 10 februari 1874, sida 3

Stockhom 1 Januari 1874. . Artur Hazelius. os ss items Strödda underrättelser. Genealogiskt. . Höga slägtskaps relationer Med anledning af storfurstinnan Maria Alexanvdrownas förmälning med hertig Alfred af Edinburg redogör S:t Petersburger Zeitung för de nordiska regenttamiljernas slägtskapsförbållanden genom giftermål. Kejsar Alexander är förmäld med en prinsessa af Hessen Darmstadt. under det prins Carl af samma storhertiglöme är förmäld med en preussisk prinsessa. Kronprinsen af Tyskland och den hessiske tronföljaren va:de engelska prinaessor. hvilkas broder, prinsen af Wales. i likhet med tronföljaren af Ryssland förenade sig med döttrar till det danska kungahuset. Den andra prinsen af detta hus, konung Georg I af Grekland, gifte sig med storfurstinpan Olga Konstantinovna och hans äldre broder, kronprinsen sf Danmark tog till gemål en prinsessa af Sverige, beslägtad med kejsar Wiihelw samt genom sin mor med nederlä: dska hofvet, hvilket åter gevom kejsar Pauls döttrar är beslägtadt med ryska kejsarhoset. Hertig Ernst af Sachsen-KoI burg är gift med en prinsessa af Baden, storhertigen af Baden med kejs r Wilhelms enda dotter, storfursten Michael Nikolajevitsch med en syster till storhertigen af Baden och till bertiginnan af Sochsen Koburg Gotba, och prins I Wilhelm af Baden är förmäld med en dotter till storfurstionan Maria Nikolajewnpa. Kejsarinnan Jaf Tyskland och hennes syster. prinsessan Carl f Preussen förens huset Weimar med huset Hohenzollern och härstamma genom sin mor från det ryska kejsarhuset Konongens af Sverige I gemål är en prinsessa af Nassan, dubbelt beslägtad med de holländ-ka Oranierna, svägerska till prins Petter af Oldeuburg och alltså köttslig tante till storfurstiunan Alexandra Petrowaa under det att enk-drottningen af Sverige, såsom född privsessa af L-uchtenherg. är svägerska till storfarstinosn Maria Nikolajewna. — I det att prinsessor af Sachsen-Altenburg blefvo förmälda med storfursten Konstantin, storhertigen af Oldenburg, konungen af Hannover, vrins Albrecht af Preussen, prins August af Sverige hertigen af Anhalt och arfpriusen af Schwarisburg Sonderhausen. bafva ånyo ett antal ef Eurv0a8 BOrdiska hof blifvit med hvarandra befryndade. Statsekonomiskt. Om tillväxten af statsskuld hölls nyligen i London af den i nationalekonomiens finansvetenskap väl bevandrade Dudley Baxter en intressant föreläsning på en sammankomst i Statistiska föreningen, Vi meddela här i korthet några af talarens beräkvingar och uppgifter: Under de senaste 25 åren, jernvägarnes. ångHa gas telegrafernas och rikedomsförvärfvets tid ba statsskulderna ofantligt förökats. År 1848 uppgick summan af alla statsskulder till 1.700,000.000 pund st.. år 1873 till 4.680.000 000 pund st. Från 1848 till 1854 upptogos i medeltal årligen lån till belopp af 20000 000 pund st.. från 1855 till 1860 af 50.000 v00 pund st. Efter år 1860 hade det amerikanska inbördeskriget, det preussisk-österrikiska och det fransktyska kriget valdiga upplåningar till följd. En formlig låneepidemi urbröt, och man lånada 200.000,000 årligen mellan åren 1861 och 1873. Skalle man fortfaie att på detta sätt låna penningar. skulle redan före dewta årbundrades s summan af alla sttsskulder uppvå den svind lande höjden af 10 000 millioner pund st och em årlig rän:ebörda af 500 miliioner pund st. belasta folken För att behörigen uppska:ta denua rärtebörda, måste man veta. att hon är lika stor som d nuvarande inkomsterna i Europas och Nordamerikas alla stater. Närmare inlåtsnde sig gå de särskilda staterna, anmärkte B.xter. att torbritannien trots många lån för offentliga arbeten i de britiska kolonierna och i ludien samt för krigsändamål nedsatt sin skuld till 745 millioner pund st. från 820 millioner. som den utgjorde år 1848. Ryssland Frankrike och Förenta Staterna ha sedan år 1848 femdubblat sin statsskuld; Österrike och dess grinnar ha tredubblst sin; Italien Turkiet och Egypten ba råkat på branten af bankrutt. Spanisn och dess kolo nier ha likaledes tredubblat sin skuld Hvad framtiden beträffar. så tror Baxter. att Förenta Staterna, Ryssland och Tyskland med tiden skola förminska eller till och med betala sina skulder. hvaremot Frankrike, Österrike Portugal, Itilien och Evypten samt några sydamerikanska republiker oupphörligt tyckas vilja upptaga pya lån och ruinera sig. Baxter antager slutligen. att hädanefter lån för improduktiva änAzmål skola bli allt sällsyntare, men deremot för produktiva ändamål talrikare. Mineralegiskt Nra guldgruafvor. Uuderrävtelserna, attnya, mycket rikhaltiga guldgrufvor skola ha blifvit ppräckte i södra Afrika bli allt mer bestämda. imes offentliggjorde nyligen ett af Goodliffe, cbef för firman Goodliffe. Smart och Scarle. unlerteckuadt bref bvari närmare upplysningar om 1e funna guldlagren meddelas örfattaren hade jett så många guidkliwpar och prof påallavialgnld samt talat med så wånga personer som hade sett le nya lagren. att ban tror. att atkastningen af Jen nya guldtillgången helt och bållet skall för lunkl: den vinst man hittills haft af diamantälten. Redan har ett bolag bildat sig hvilket vörjat sått arbete i Marabastad och från guld listriktet i närheten af Lydenberg ingå de mest ysende berättelser Detta lager ligger ungefar 00 engelska mil från dismaotfälten vid New Rush (vu Kimberley) men är mycket svårt att komma till. Transporten är åfven ytterst bevärlig. och detta är orsaken. hvarför vinsten ittille icke varit så stor. som den eljest skulle a varit Guldet är af utmärkt qvalltet och bealas högt. Kommunikationsväsen D: storartade rernvägsplanerna i Persien ära gå om intet, enligt hvad man finner af n i Journal de S:t Petersbourg införd korespondens från Teheran, hvilken tyckes örskrifva sig från persiska regeringskretar. Korrespondenten meddelar nemligen öljanide: I början af år 1872 vände sig baron Reuter ill dåvarande persiska sändebudet i London för tt åt sig utverka en jernvsg-koneession för ela Per.ien. Sandebudet upptog förslaget myc et välvilligt och gaf eu af Reuters agenter vid amn Catte rekommendationsbref till den periska regeringen i Teheran. Storviziren upprog åt en tjensteman attföra underbandlingar, ch dessa ledde retan efter en månads förlop ertill, att ett fördrag i 24 artiklar afslöts bvil et den 25 Juli 1872 undertecknades af båda arterna. Den persiska regeringen garanterade eri 5 procent ränta på det kapital, som komme tt nedläggas på företaget samt en årlig amorering af 2 procent. Baron Reuter förpligtade ig deremot att anlägga en direkt jernvägslinie rån Kaspiska hafvet till Persiska viken samt tt såsom borgen deponera 40 000 pund i Engunds bank den dag. då fördraget undertecknaes. Denna summa skulle vara förfallen. om aron Reuter icke hade påbörjat arbetet inom 5 månader. Vidare skalle summan icke heller terbetalas, om guvernören i Rescht icke kunde eddela int; R att ett antal jernvägsskenor, som ore tillräckligt för anläggningen af linien från escht till Teheran, hade avkommit. Samtidigt culle äfven arbetena på exploiteringen af skoarne och bergverken m. m. taga sin början. I kt. hade väl Reuter låtit verkställa några jordarsten, men troligen blott för att rädda skenet. q hahara unna andar da OS Re ee MM