Aftonbladet – 10 februari 1874, sida 2

Emellertid sökte han godtgöra sin förseelse med att se helt undrande och frågande ut, medan ban med stor högtidlighet bröt si gillet. Hvad vill det här säga? utbrast Melcher med väl spelad öfverraskning. Hur kar man falla på den ida att göra mig till föremål för en sådan utmärkelse, jag sh ung som köpman! Och till på köpet, utan att rådfråga mig. Men hvad år det då, söta Meicher? sporde assessorskan, i det hon såg upp från sin virkning, öfvande sig i kapp medsonon uti den mimiska konsten. Ja, hvad är det för ett märkvärdigt bref ? frågade Inga. Har du blifvit pascha af tre hästsvansar? tillade patron Aåler. Melcher meddelade nu att han med anledning af deryarande konsuins mångäriga sjuklighet fått ett förordnande som vicekonsul i staden X. i södra Frankrike, ehurn ban förut uppehållit sig på platsen endasti tre månader. aMjakasto tjenarinna, herr konsul och fru konsulinna! gratulerade assessorskan, pigande så djupt som en dam vid hofvet. Tjenare, tjenare! Jag bockar och niger der jag sitter,, instämde brukspatronen. Dock äran tycks mig temligen mättlig för den, som kan låta kalla sig brukspatron hvilken dag han vill, om han bara vill ingå i värt bolag. Om det ändå hade varit generaikonsul, ty konsuler växa på träna i våra smästäder. Emellertid måste jag resa så fort som möjligt ,ser jag af bihanget till utnämningen. Kör i väg, min bror, och ställ med tillbjelp af frå mor allt i ordning ät din lilla gumrsa, men si henne tar jag med till bergslagen. Ack ja, låt mig följa med till bergslagen, instämde Incga entusiastiskt. Jag tror verkligen att ni mena allvar begge två? 2Ja visst, ja visst!s svarade de båda naturmenviskorna.