För domsagor under hofrätten öfver Skåne och Blekinge. i 90. Listers härads. ... 1500 — 91. Bräkne härads. 1300 — 92. Östra härads . 1709 — 93. Medeistads hära 250023) — 94. Ingelstads och J stads härads ........ 130024) — 95. Willanås och Östra Göinge härad ......... 210025) -— 96. Allbo och Gärds härads 160026) — 97. Vestra Göinge härads 2100 —— 98. Norra och Södra Åsbo samt Bjäre härads... 240027) — 99. Skytts och Oxie härads 1500 — 100. Färs och Frosta häteds 170028) — 101. Rönnebergs. Onsjö och Harjagers härad ... 200029) — 102. Luggude härads......... 120000) 103. Bara och Torna härads 120031 104. Herrestads Ljunits och Wemmenhögs härad 80032) —— Summa 24 900 — 3:0 att, sedan nya löneregleringen trädt i verksamhet, häradshöfding, som åtnjuter fullständig ledighet från utöfning af sitt embete, skall till vikarien afstå tjenstgöringspenningar. sportler och förvaltningskostnadsbidrag för tjenstledighetstiden, såvida ej. i det fall att ledigheten ej öfverstiger sex månader, häradshöfdingen. efter hofrättens medgifvande. med vikarien träffat aftal om dennes aflöningsvilkor; samt 4:0 att såsom godtgörelse för den genom lönereglerivgen uppkommanhde minskning i inkomster följande häradshöfdingar tillerkännas under deras återstående tjenstetid ett personligt årligt enslag af statsmedel. nemligen Carl Reinhold Kökeritz 911 rår, Daniel Fehrman 1625 rdr. John Abraham Tornrhjelm 3090 rår och Gustaf Adolf Montn 1526 rdr; och anser K. M:t att dessa belopp böra å allmänna indragningsstaten uppföras. I händelse riksdagen antager detta förslag, vill K. M:t på det sätt ändra förordningen den 30 November 1855 om expeditionslösen, att från 1875 års början för häradsrätterna blifva gällande följande sportelsatser: . för afskrift med vidimation, hvarje ark 50 öre: bevis; vederhäftighets-, ehvad det angår en eller flere personer, 1 rdr; bevis, lagfartseller fastebref, 1 rdr utan afseende å köpeskillingens belopp: börande dessa sportelsatser, i händelse af ny lagfartsförordning. underkastas den jemkning som deraf påkallas; bevis. annat, hälften af nu gällande sportelsatser, titom hvad angår bevis om inlemnande och inregistrering af bouppteckningar. för hvilka bevis lösen är 50 öre utan afseende på den behållning som finnes i boet; kommande lösen för bevis om meddåelände af andra och tredje uppbuden å fast egendom ej att vid häradsrätten debiteras eller uppbäras; . instrument öfver besigtöing, värdering m. m., 1 rdr för första arket och 50 öre för hvarje af de öfriga; kallelse å kronans ombudsman eller å borgenär i konkursmål. 25 öre; protokoll, 1 rår för första arket och 50 öre för hvarje af de öfriga: a resolution. tergaleller definitivt beslut, tecknadt å ingifven handling, 1 rdr; stämning, offentlig, 75 öre; , ännan. 1 rår; . detta allt under förutsättning att nedsättning af sportelsats utaf riksdagen utjemnas genom en motsvarande utgift för stämpelpapper. Enligt förestående förslag skulle till häradshöfdingarne i 104 domsagor utgå lön med sammanräknadt rår 468 000 tjenstgöringspenningar .. 184 000 och förvaltningsbidrag .. sn 2 800 Summa rär 661 800 Sedan regleringen blifvit till fullo genomförd, skulle. på sätt inhemtas af en bland handlingarne befintlig uträkning, hvilken dock. oafseåt den anmärkta missräkningen å 109 rdr, blott upptager 103 domsagor och förutsätter någon inkomst af stämpelpapper å vanliga stämningar samt vederhäftighetsbevis, statsverkets kostnader utöfver dess inkomster derigenom ökas med endast 4193 rdr eller, om den 104:de domsagan inräknas, med 8893 rdr. Härtill kommer ytterligare kostnad för tillverkning och försäljning af stämpelpapper till högre belopp än förut. AA andra sidan befrias statsverket från atgifvande af ersättning till hiradsböfdingarne för mistade bötesandelar med 6022 rår, som ej irgått i omförmälda beräkning, hvarjemte de indragna boställena, då de för statsverkets räkning på längre tid utarrenderas, utan tvifvel komma att lemna högre inkomst, än den som häradshöfdingarne, enligt komiterades beräkning, af dem hemtat. KE. M:ts proposition med förslag tiil förän trad lydelse af 2 80 regeringsformen införa vi i sin helhet i anseende till den ändringsförslaget föregående motiveringen. Den är af följande lydelse: Uti underdånig skrifvelse den 24 Maj 1873 har riksdagen, under förväntan att till innevarande års riksmöte från K. M:t skulle framläggas förslag till ny organisation af landets försvarsväsen. antagligen grundad på en vidsträcktare tilllämpning af den allmänna värnepligten, och med förklarande, det riksdagen ansåge. atten befiälsstam borde bildas ur de värnepligtiges led mot den ersättning af statsverket, som kunde blifva erforderlig, och att således den indelta armån icke vidare blefve lämplig eller behöflig för åstad kommande af ett för landets sjelfständighet betryggande och efter våra förbällauden lämpadt försvar, anhållit, att K. M:t täcktes, under förutsättning att en sådan armorganisation blefve af konung och riksdagen antagen,isammanharg med ofvannämnda förslag i nåder föreslå stad ganden, genom hvilka ej mindre rustningsoch roteringsbesvären med deraf härflytande kostnader komme att efter hand minskas och slutligen försvinna, än äfven grundskatterna upphöra. Ehuru af K. M:t anbefallda förarbeten för en follständig plan till ny härorganisation, byggd på de i riksdagens skrifvelse angifna grunder, ännu icke hunnit afslutas, och något förslag till bärsmaktens ombildning i den syftning, som riksdagen önskat, alltså icke kan vid detta riksmöte till riksdagens pröfning öfverlemnas, har K. M:t ansett sig böra redan nu förelägga riksdagen ett förslag till den förändring iregeringsformen, som af indeloaingsverkets upphäfvande skulle påkallas och för hvars genomförande erfordras den för grundlagsförändringar i allmänhet stadgade längre t:d. Uti 2 80 regeringsformen förordnas, att krigsmakten till bäst och fot såvälsom båtsmanshållet af roteriugt och indelning förblifver vid de med landet och städerna upprättade kon trakter och indelningsverk, hvilka till deras hufvudgruuder skola orubbade vara. intilldess konungen och riksdagen finna nödigt någon ändring deruti samfäldt att göra; kunnande ingen ny eller tillökad rotering. utan genom konungs och riksdags sammanstämmande beslut, tillkomma. Derest nu indelningsverket varder afskaffadt samt försvarsväsendet bygdt på andra grunder. skulle omförmälda 2, om den qvarstode oföränårad, komma att sakna all betydelse, sawt endast handla om förhållanden, hvilka icke mera funnes till. Redan bäriliggerett skäl till gruudlagsstadgandets förändring; men ett ännu vigtigare förefinnes. Den i fråga varande innebär nemligen for när ande ett ömsesidigt skydd a. At AN