Aftonbladet – 9 februari 1874, sida 3

Carl Gustaf Strandberg. Svenska akademien far åter förlorat en a? sina ledamöter och fosterlandet en mycket begåfvad och skicklig embetsman, som tillika var en synnerligen utmärkt dilettant på vitterhetens område. I går på morgonen afied nämligen af nervfeber här i hufvudstaden justitierådet, en af de aderton i svenska akademien samt akademiens t. f. sekreterare, kommendören af Nordstjerneorden Carl Gustaf Strandberg uti en ålder af 48 år. Justitierådet Strandberg var född i Saäders manland 1825; fadern var öfverjägmästaren inom nämnda län Carl Gustaf Strandberg. Han studerade vid Upsala universitet der hav tog hofrättsexamen, samt inträdde 1844 i statens tjenst; befordrades den 13 December 1855 till assessor i svea hofrätt, 1860 till revisionssekreterare, 1863 till byråchef i justitiestatsexpeditionen samt 1868 till justitieråd. Hr Strandberg var se kreterare i lagutskottet vid riksdagarne 1859 —1860 samt 1862—1863. Utnämndes 1864 till riddare af Nordstjerneorden samt den 14 Maj 1873 till kommendör af Nordstjerneordens 1:a klass. Derjemte var han kommendör af Italienska S:t Mauri:ii och Lazariorden, Redan som student uppenbarade Strandberg mycken kärlek för vitterheten, ehuru densamma då uteslutande vände sig till en förgången tids mästare inom vär litteratur. Bland vänner och bekanta kallades han den siste Gustavianen; ty han var den ende, som con amore studerade Leopold och som kunde recitera utantill nästan ailt hvad Kellgren skrifvit, hvaremot hela den 8. k. nya skolan ech den tiden äfven den götiska voro honom en styggelse. Med synnerlig förkärlek studerade han äfven den gusta: vianska vitterhetens utländska mönster, Pope, OCorneille, Racine, sökte sin vägled ning i skönhetelära och poetik hos Boilean och ville icke höra talas om tysk filosofi och estetik. Under vistelsen i Stockholm och beröring med härvarande olika vitterhetsidkare samt i synnerhet ett snart bör jande umgänge med Beskow mildrades betydligt denna ensidighet, ehuru likväl a! tid Strandbergs diktion bar prägeln af ett sträfvande framför allt annat efter det smakfulla och efter ett slags klassisk fulländ ving i formelt hänseende. Af hela sin rikt ning drogs han tidigt till Svenska akademien, der han tidigt och flitigt uppträdde som täflande. Han blef ock flere gånger prisbelönt. Sålanda vann han 1849 akade miens andra pris för Efterbi!dningar från Horatius; 1853 andra priset mad samnia heder som äföljer det stora priset för Esaias Tegner. Minnesiuna; 1854 andra priset för poemet Birger Jarl.; 1855 sam ma pris för säng i anledning af Berzelii minnesstod. Hans metriska öfversättningar från Anakreon vitna om finhet i uppfatt ningen och en utbildad smak. Strandberg invaldes 1869 i svenska akademien, der han den 20 Dec, seamma är intog Jen 12 stolen med ett inträdestal öfver cin företrädare, frih. Bernhard von Beskow. Sedan 1872 fungerade han äfven säsowm akademiens t. f. sekreterare. -— Såsom do mare var han känd för mycken skarpsin nighet och skicklighet och bland sina um gängesvänner var han serdeles afhållen för sitt blida, humana och älskliga väsende, förenadt med den ädlaste, öppnaste och red: baraste karakter. Gift med en dotter af häradshöfdingen i Kangadömets domsaga i Södermanland Henrik August Helleday. hvilken maka före lonom aflidit, efterlemnar han fem barn. tf