— ——— BLANDADE ÄMNEN. — Frans Liszts jubileum. I Pesth firades d. 9 och 10 sistl. Nuvewber Frans Liszts femtioåriga jubileum som konstnär med stor glans uf ungrare. men äfven i flera andra städer, såsom lin, Weimar, Meivingen m, fl. firsdes Lisztjubileet genom musiktfester och i Leipzig uppförde Riedelska Föreningen Litzts oratorium Den heliga Elisabetiv. Från Pesth bade en deputation rest mästares till mötes till Gran, för avt festligt mottaga honom. Deu 8 Nov. på aftonen gafs utauför Liszes bostad en stor sereuad af wmilitarmusik, två kapell utförde marscher af Liszts komposition och tillströmningen affvlk och hänförelsen voro utomordevtbga. På förmiddagen den 9 November uppförde Liszts-föreningen i Redoute-salongen Gobbis Liszt-kantat och till jubilaren öfyerlemnaädes eu lagerkrans af guild. uppskattad i värde tili 2500 floriner. En lagerkrans af silfver hade af tyska Mus:kiöreningen blifvit öfversänd. Kl. 5 på e. m. samma dax uppfördes under Richters anförande oratoriet -Christus. Liszt pråladei full ornat och hans kaftan var öfversållad med riddarekors och ordensstjernor. Det bifall, som kompositionen vänu, var entusiastiekt och kompounisten djupt rörd. Festbanketten, som festkomiten gaf till mästarens ära den 10 November på Grand Hotel Hungaria-, blef ev solleuvitet af den mest sällsynta art. Omkring 4600 personer deltogo deri, bestående af wedlemmar af den högsta aristosratien, stadens honoratiores, talrika musikvänper samt af gäster från utlandet. Radenafskåinr öppnades af erkebiskop Haynald, som i ett livar, med hänförelse mottaget tal påiungerska språket för den bredvid honom sittande jubilaren. uttalade sin. glädje öfver stt denua firade konstnär, som ed sin konst tillkämpade sig de herrligaste lagrar och de skövaste aviunors ijertan (erkebiskopens egna ord). numera vor för alltid fästad qvar vid sivt fadernesiand. De på y-ste sig Liczt och gal till basta på franska språket några drag ur sin lefnadsbistoria på det. cenämaste och älskvärdaste ätt, Dereftsr jie flera skålar, hvilka slia, som vaturligt var, egnade. jubilaren och afohvilka det snillrika talet af öfvertorgmästuren i Pestb, Karl von Ratt dare sf baron vau Loens, intendent vid hofta tern i Weimar, bvilkea tulade för Liszt och hans styäfsamma. gästv.nlga fädvmesland, äro i främta mmmet att ovnänna. Vidare talade grefvarve Majiath och Apponyi. efter hvilka följde en hel flod af tal på alla språk. på tyska, ungerska. franska och engelska. En mängd ankonmmande lyckonskuingsteexrammer, bland hvilka tet m:gt enutäskningsvärda var detfrån Richard Wagner, upplasteg af erkebiskop Fluynald. Eley uppläsningen uf telvgrammerna föreslog erkebiskopen en välvängsskål ör te folk, som på denna esiljga deg erinrat sig Liszt med dessa ord: cke liksom våra förfäder på krigets blodiga ste, Mtan på konstens blomgsterströdda, väg bar Lisgt eröfhet verlden-. Hun slöt med dessaord: Fordom gick han till vatiomrua, nuw kvmma nationerna till osg, för att belsa Liszte, Man kan tänka sig hviken storm af elviga Ejikrop lepua appell. til den ungerska nationpalkänslan ramkalisde, På aftonen kade hela sklskapet stämt möte i ;ationalteatern, der Szigligetis ungerska folkpjes. A czikds mppfördes. I:szt sutt tillsammins med Szigligeti I divektionslogen, gästerna sutto på paleon-plate och i logerna och de bade godt tillölle att lära köpva ett stycke ungerskt folklit ved dess tarakteristiska gestalter, sedvänjor, rägter, nationeila danser och melodier, Äfven lår bringades jubilaren stormaude orstioner och ent, hvilken verkligen antagit storsriede proiortioner, slutade så som den börjat med ropet: Liset Ferencz elin! — En eller två — d t är frågan, I ett bref rån Pars af den 26 sistl. Jan. till Göteb-P:n äses följande; En tidning, hvars läsning rällgu undgår ärt lemna vågra muntrande intryck, är jen allvarliga Gazette des Tribunanxz, ett blad. om uteslutande är egnadt åt lagskipvingen och omstolsiörbandlingerae. Inga utbroderade rätegångs-referat kunna i komisk kraft täfla med e nyktra och opartiska redogörelser som (aeite des Tribunang innehåller, öfver de yttep