samla lån; i Turkiet ämnar man öfvergifva ,: enna beklagliga metod; i Frankrike tyckes :! nan ha lust att komma in på den (Munter: : et.) Hr L6on Say har förnt sjelf varit! f den Bsigt, att räntor på lån mäste beta! as med permanenta inkomster. Vi måstel: lerför uppsöka nya bjelpkällor, som kunna rara varaktiga; genom att pålägga skatter: stadkomma vi icke blott en förökning i zkomster för 1876, utan äfven för 1875. Jm vi deremot gjorde lån för att åstadkomma jemnvigt i år, mäste vi till nästa ir Åter iåna för att åstadkomma samma resultat, och jag behöfver icke säga er hvartvän det skulle föra. Efter långvarigt öfvervägande och allvarligt studium har jag öregslagit utskottet 15 nya skattetitlar, af vilka 9 äro antagna, under det vi icke xunnat komma till någon öfverenskommelse vm tre: nemligen saltskatten, skatten på varor, som befordras med ordinarie gods-j äg, och stämpelskatten på handelsomsättningar. Kammaren har upprepade gångsr vijat sig villig att låta Frankrikes handel och ndustri bära sin andel af den förökade ;skattebördan; den har flere gänger sökt medel dertill, Thiers förslag om skatten på råämnen, Locien Bruns skatt på bandelsfirnors Omsättning o. eg. Vv. blefvo antagna, nen åter uppgifna, emedan de visade sig praktiska, men detta utgör icke något skäl ör att handeln och industrien skulle slippa utt betala sin andel i krigsskadeersättninsen. Ministern gökte derefter ådagalögga let fördelaktiga i de af honom föreslagna skatterna; de vore rättvisa, billiga och säfve en säker inkomst, fordrade blott få sdministrationsutgifter och ledde icke till an besvärlig och odräglig kontroll öfver enskilda från statens sida. Utskottets förslag att höja skatten på alkohol var omöjig, derför att denna produkt icke kunde bära en högre beskattning; år 1873 hade len gifvit 24 millioner mindre än man på räknat. Skatten på glasfabrikationen vore obillig, derför att den träffade en enda inlustrigren. De skatter, jag föreslagit, slöt finansministern under kammarens lifliga bifall, ha den ovärderliga fördelen, att do i lika hög grad träffa alla, att de äro al föga tyngd för den enskilde, att de fordra blott få utgifter till kontroller och icke förnärma de skattskyldige. Journal des Debats, som ställt sig på utskottets sida, medgilver att ministern vann en seger och att han talade väl, oaktadt hans föredrag var längt och icke fritt frän upprepanden. Tidningen är för öfrigt af den åsigt, att de af Magne föreslagna skatterna skola gå igenom. För någon tid sedan framställde den bekante protestantiske predikanten och skrifiställaren Pressens i franska nationalförsamlingen ett förslag om fullständig frihet för de religiösa konfessionerna och rättighet att bilia församlingar utan att dertill behöfva begära tilistånd hos myndigheterna. Förslsget hänvisades till ett utskott, och vid detta utskotts sammanträde den 30 i förra månaden kom det under diskussion. Pressens talade för Bitt förslag och förordade frihet för ala religiösa kulter. Den klerikale deputeranden Chesnelong och protestanten dHaussonville anslöto sig till hans förslag, mea med den inskränkning, att det endast skulle fiana tillämpning på de afsta ten erkända konfessionerna. Chesnelong an märkte, aut om det infördes oinskränkt frihet ldetta hänseende, kande man enart få upp: lefva att propaganda gjordes för islamismen. Att hr Cheznelong och hans klerikale vänner på allvar frukta att islamismen skall göra proselyter i Frankrike är väl föga sannolikt; det verkliga skälet, men som icke uttalas är tydligen att de befara, utt gammalkatolikerne skola bilda församlingar och de vilja hindra detta. Do konservative protestauterno ställa sig på intoleransens sida mot gammalkatolikerne cch frukta säkerli gen äfven, att de liberale protestanterne skola bilda fria församlingar, hvilket snart nog kar vara att vänta efter de reaktionära beslut, den protestantiska synoden fattat, beslut, hvilka införa att symboltvång, som förot varit främmande för Frankrikes reformerta kyrka. Utskottet har ännu icke aff.ttat sitz betävkande i frågan; men med den stela konservatism, som vid behandålivgen af alla kulturfrågor så väl som af de politieka frågorna gör sig gällande inom franska nationalförsamlirgen, kan man på förband antaga såsom afgjordt, att Pressens6s liberala förslag icke blifver antaget. De nya valen till tyska riksdagen äro pun alla i det närmaste kända och ha på få undantsg när utfallit. till förmän för de libe: rala parvien. De klerikala ha segrat blott på et: enda ställe, nemligen i Mainz, men blifvit slagna i Rhenpreassen, Schlesien och Ostpreussen. Ja till och med en at dess ledande män, Mallinckrodt, dukade i Osnabrick under för en nyliberal, dock med 11,900 röster mot 12,500, och på samma sätt hade det förut gått Schorlemer Alst i Solingen. Den förre är dock nu vald på ett annat gtälle — men den senare blef det ej, och är således utesluten från riksdagen. Socialij sterne ha ej heller segrat i mer än en valkrets, Biberfeld—Barmen, så framt man ej till dem vill räkna den radikale dr Jacoby. Han stär dem visserligen ganska nära, och har i flera kretsar blifvit uppställd såsom deras kandidat, men har dock blott i Leipzigs landtkrets afgätt med seger, vunnen öfver en konservativ med 7600 röster mot 6700. I Dresden föll han igenom mot Minekwitz, som tillhör framstezspartiet. Alla de andra valen ha för socialisterne varit fallsomiiga nederlag; en deltillogh med oms RER NERE NEERRTRR—— —— EEE